Att vårdvalet, VG Primärvård, infördes den 1 oktober förra året inleddes med en reklamkampanj, som kostade Västra Götalandsregionen 15 miljoner kronor. Vårdcentralerna skulle börja "sälja vård" som primärvårdsdirektören Marie-Louise Gefvert uttryckte det i en intervju med FRIA.

Nu finns det 37 privata och 26 offentliga vårdcentraler i Göteborg som slåss om patienterna, vilket har lett till att några har tvingats stänga på grund av patientbrist. Privata vårdcentraler är både de som stänger i högst utsträckning och de som lockar till sig flest nya patienter, men fortfarande är tre av fem listade på offentliga vårdcentraler.

Innan vårdvalet infördes var kritiker oroliga att det skulle bli som i Stockholm där ersättningssystemet gynnar många och korta besök på bekostnad av behandling av mer komplicerade tillstånd. Men Västra Götalandsregionen införde ett annat system där ersättningen baseras utifrån patientens ålder, kön och vårdbehov samt även utifrån vårdcentralens geografiska och socioekonomiska förutsättningar.

Den 1 januari i år infördes lag på att alla landsting ska ha vårdvalsystem. Syftet är bland annat att ge patienterna en starkare ställning, förbättra kvaliteten och tillgängligheten och att låta vårdgivarna konkurrera på kvalitet. Göteborgs-Posten skriver i en artikel att målen har nåtts och att kunden nu möts "av ett leende på sin vårdcentral".

Rose-Marie Nyborg, chef för VG Primärvårdskontoret, säger att omställningen till vårdvalssystemet var krävande, speciellt eftersom det inträffade samtidigt som vaccinationerna mot svininfluensan, men är i övrigt inne på samma spår som GP:

– Det finns fler vårdcentraler och fler jourmottagningar öppna utöver ordinarie öppettider, den nationella patientenkäten visar också att befolkningen upplever mer tillgänglighet, att de har fler ställen att gå till och att man kan välja mer fritt vilken vårdcentral man vill ha, säger Rose-Marie Nyborg.

Den förbättrade servicen och tillgängligheten gäller dock inte för dem som inte kan komma in i vårdcentralen eller för dem som behöver träffa en psykolog.I oktober förra året rapporterade FRIA om att sju av tio nya vårdcentraler inte var tillgängliga. Till exempel hindrade smala dörrar och trappor personer som använder rullstol. Elna Persson, psykolog inom primärvården, pekar också på att vårdvalet har lett till en minskad tillgång på psykologer. Enligt lokala fackliga uppgifter är minskningen på 45 procent i delar av Göteborg.

– Det beror på att nya aktörer inte anställt psykologer i motsvarande grad som regionens vårdcentraler anpassat bemanningen till minskat kundunderlag, säger Elna Persson. Ekonomi har varit en överskuggande faktor under vårdvalets första år. Kostnader som kunnat minimeras har naturligtvis hållits nere. Konsekvenserna för patienterna är att de inte erbjuds psykologisk behandling i den utsträckning som de gjorde tidigare – vilket inte heller var i överensstämmelse med efterfrågan.

Orsaken till minskningen av psykologer är, enligt Elna Persson, att kraven är lågt ställda i den krav- och kvalitetsbok som alla vårdcentraler följer. Där står det endast att vårdcentraler måste ha tillgång till personal som utför åtagande om psykisk ohälsa, men det står inte att personen måste vara anställd på vårdcentralen och därmed kan personal hyras in eller patienten remitteras till en extern psykolog. Även andra yrkesgrupper än psykologer godtas. Det kan exempelvis vara psykoterapeuter, socionomer eller sjuksköterskor med en basutbildning i psykoterapi. Fram till år 2012 kan dock undantag göras från kravet på psykoterapiutbildning.

– Vårdvalet öppnar upp för att ersätta psykolog med betydligt mindre grundkompetens, säger Elna Persson. Det borde vara självklart att det inom psykisk hälso- och sjukvård finns yrkesföreträdare med utbildning för detta och med legitimation som garant för patientsäkerheten. Det är ju närmast självklart när det gäller yrkesföreträdarna i den somatiska hälso- och sjukvården.

En omdebatterad fråga gällande vårdvalet är ägarstrukturer och företagens vinster. Till exempel ägs Capio Närsjukvård, som driver fem vårdcentraler i Göteborg, av riskkapitalbolagen NordicCapital och Apax genom deras fonder på skatteparadisön Jersey. Enligt en granskning som tidningen ETC har gjort gjorde företaget en vinst på 20,5 miljoner på vård i Västra Götaland förra året. Kommunalrådet Jonas Ransgård (M) säger i en intervju med FRIA att vinstutdelning och privat vård har ökat kvaliteten.

– På primärvården här i Västra Götaland ser man i utvärderingen i patientenkäterna att det är en påtaglig skillnad mellan de privata och offentliga. De privata får högre betyg, säger han.

Anette Ternstedt, sjukvårdspolitiker i regionen drar en annan slutsats.

– Det är absurt, man stoppar in offentliga medel i en verksamhet, som sedan stoppas i enskilda personers fickor. Det är pengar som borde gå tillbaka till verksamheten, men hälso- och sjukvården har blivit en marknad, säger Anette Ternstedt (V) och pekar på hur det demokratiska styret av vården förändrats av vårdvalet.

– Politikerna i de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna har blivit bakbundna, tidigare kunde politikerna styra om viss vård behövdes i ett visst område, och beställa sådan vård, men nu ska vårdcentralerna bara följa krav- och kvalitetsboken och gör man det så är det okej. Politikernas roll blir bara att följa upp att de följer kriterierna.

Hon menar dock att patientenkäten om att bemötandet blivit bättre av vårdvalet är viktig att ta till sig och säger att det är "skämmigt" att den offentliga vården inte hade ett bra bemötande förrän de tvingades konkurrera med de privata. Hon ifrågasätter dock att antalet läkarbesök lyfts fram som indikatorer på god kvalitet inom vården.

– Läkarbesöken ökar, men besöken hos sjuksköterskor minskar – varför? Folk i allmänhet till träffa en läkare, även om många av besöken skulle kunna skötas av en sjuksköterska eller genom rådgivning per telefon. Nu har det blivit så här eftersom patienterna går någon annanstans om de inte får träffa en läkare. Det är konkurrensen som gäller och det gäller att ha många listade patienter, säger Anette Ternstedt.