Apoteksmarknaden avreglerades den 1 juli förra året. Därmed förlorade Apoteket AB sin monopolställning i Sverige och en handfull större aktörer etablerade sig, liksom en paraplyorganisation för småföretagare. Farhågor som då restes av socialminister Göran Hägglund (KD) var att verksamheten skulle vara svår att avyttra. En strävan att göra apoteken mer attraktiva för potentiella aktörer resulterade i något som kallas generika-tian eller Hägglunds-tian, vilket i korthet betyder att det på varje såld läkemedelskopia utgår tio kronor i ersättning till säljaren. En tia som finansieras av skattemedel och som i år kommer att kosta det allmänna närmare 460 miljoner kronor.

Lars Reje, Apoteksutredningens ordförande, har kritiserat omregleringen, senast i SVT:s Rapport förra helgen. Han menar bland annat att Hägglunds-tian inte var nödvändig liksom att avregleringen kostar det allmänna mer än det smakar. En kritik som Vänsterpartiet instämmer i.

– Rejes resonemang går ut på att Hägglund valde att lyssna på investerarna när han skapade den här bonusen för att de är så snälla att de agerar Apotek, säger Marielle Nakunzi, politisk sekreterare för Vänsterpartiet.

Riksdagsledamoten Eva Olofsson (V) har nu vänt sig direkt till Göran Hägglund med en skriftlig fråga om reglerna för ersättning till de privata apoteken ska ses över så att skattepengar inte hamnar i händerna på riskkapitalbolag.

– Han har två veckor på sig att svara. Man smörar för det privata samtidigt som Apoteksbolaget inte får några fördelar och det saknas helt långsiktiga lösningar, konstaterar hon.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som är den myndighet som beslutar om apotekens handelsmarginal och priserna på läkemedel som subventioneras av samhället, menar att Lars Reje har fel. ”Sverige har fått fler apotek samt ökad service och tillgänglighet utan att kostnaderna för patienter och samhälle har stigit”, skriver de. Man menar även att kostnaden för bonusen på 460 miljoner kronor till stor del finansieras genom sänkningar på originalläkemedel, vilket omräknat motsvarar 420 miljoner kronor.

Men Riksrevisionen håller inte med TLV. De har granskat förberedelsearbetet i apoteksreformen och konstaterade, i samband med att rapporten offentliggjordes, i oktober i år, att omstruktureringen har lett till ”osäkra spelregler för marknadens aktörer” vilket har försvårat inträdet på marknaden och kan på sikt försämra konkurrensen. De tycker inte heller att statens resurser har organiserats och använts effektivt.

– Det är en stor förändring att gå från ett apoteksmonopol till en marknad där apoteken ska konkurrera med varandra. Tydliga spelregler är en central förutsättning i denna process, säger riksrevisor Claes Norgren. Dessutom saknas förutsättningar för en utvärdering av reformens effekter i framtiden, trots att en sådan har utlovats av regeringen.

Mats Gerdau (M), ledamot i socialutskottet, tycker att Lars Rejes kritik bäst bemöts av TLV.

– Vi har haft besök av både TLV och Riksrevisionen. TLV säger att läkemedelskostnaderna för första gången inte stiger längre, vilket de gjorde med en miljard per år tidigare, och att vi har ytterligare 200 apotek idag – utifrån den utgångspunkten får man väl säga att reformen är lyckad. Lägre kostnader och ökad tillgänglighet, säger han.

Han tycker att Riksrevisionens synpunkter är spekulativa.

– Dels säger man ”kan, skulle och kunna” inte att ”det blir”. Riksrevsionen säger också att omregleringen försvårat uppkomsten av en fungerande marknad samtidigt som vi försvårat för monopolisten – vilket är motsägelsefullt.

Tycker du att det är rätt att 460 miljoner av våra skattemedel betalas direkt till säljaren genom Hägglunds-tian?

– Att vi ska ha läkemedelssubventioner, det är väl alla överens om. Det här finansieras för övrigt inte med skattemedel.

Vem menar du betalar?

– Det hanteras inom hela systemet.