Vindkraften ska tiodubblas för att nå målet om att hälften av Sveriges energi ska komma från förnybara källor år 2020. Reglerna för att sätta upp nya kraftverk ändrades första april i fjol för att förenkla tillståndsprocessen och det kommunala vetot infördes. En ny enkätredovisning från energimyndigheten visar att lagändringen har varit problematisk. Både projektörer och miljöprövningsdelegationer, som ger tillstånd för vindkraft, har svarat på enkäten och de menar på att det finns en godtycklighet i kommunernas bedömningar.

– Det är viktigt att man gör en översyn av regelverket och kommer till rätta med den osäkerhet som finns. Vi vill uppmärksamma på ett problem som finns, säger Camilla Rosenberg, chef på energimyndighetens vindenhet.

Innan förändringarna trädde i kraft krävdes tillstånd både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. För att förhindra dubbelprövning togs bygglovsplikten bort. Kommunerna var då kritiska till att det skulle inskränka deras bestämmanderätt och därför infördes vetot.

Gunilla Glasare är chef på enheten för tillväxt och samhällsutbyggnad på Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Hon har inte hunnit titta på energimyndighetens enkätundersökning, men menar på att de är medvetna om kritiken som har funnits. Vad hon vet har dock inte kommunerna själva uppfattat något problem med tolkningen av reglerna.

– Det är självklart att kommunerna ska bestämma vart vindkraft byggs och därmed också vetot, och man ska komma ihåg att det pågår väldigt mycket planering för vindkraft ute i kommunerna.

Annika Helker Lundström är vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi. De har själva gjort en enkät bland deras medlemmar som visar att 380 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot.

– Även vindkraftsbranschen behöver en rättssäker, förutsägbar tillståndsprocess och det har vi inte i dag med det kommunala vetot, säger Annika Helker Lundström.

De vill att vetorätten tas bort ur miljöbalken och ersätts med en skrivelse som säger att kommunens remissvar ska väga tungt men de ska kunna motivera varför de motsätter sig ett vindkraftverk. Går inte det rent juridiskt skulle de hellre vilja ha tillbaka den gamla bygglovsplikten - det handlar inte om att begränsa det kommunala självbestämmandet.

– När man söker tillstånd ska det inte vara så att det inte händer någonting och en ansökan bara blir liggande år efter år utan att kommunen säger varken ja eller nej, säger Annika Helker Lundström.

Gunilla Glasare vill dock inte se en återgång till det gamla systemet.

– Då var det en dubbelprövning och det är bättre att det bara sker en prövning, även om vi hellre skulle se att den sker mot plan- och bygglagen snarare än miljöbalken.