– Bristen på definitioner och målsättningar kan peka på brister i vården, säger Thomas Gustafsson, förtroendevald revisor på Västra Götalandsregionen.

Han var med och sammanställde rapporten, som ursprungligen kommer från revisionsbyrån KPMG.

Begreppen jämlik och jämställd används olika beroende på var inom hälso- och sjukvården man är. Marit Käppi är yrkesrevisor och var projektledare för rapporten. Hon förklarar att jämlikhet är ett bredare begrepp, som även omfattar jämstäldhet.

– Jämställdhet handlar om kön medan jämlikhet handlar om till exempel etnicitet, religion eller socioekonomisk bakgrund, säger hon.

Beställningskanslier är de som från regionens sida beställer sjukvård. De räknar på hur mycket vård som behövs för befolkningen i deras område och gör upphandlingar med vårdcentraler och sjukhus. När beställarna blandar ihop begreppen händer det ofta att man bara beställer jämställd vård och därmed inte nödvändigtvis jämlik. Det leder till att sjukhusen inte har några krav på sig om att ha ett jämlikhetsarbete. Både Thomas Gustafsson och Marit Käppi säger att det är en stor brist att beställarna inte lär av varandra.

– Vård ska ges efter behov och inte efter etnicitet, kön eller plånbok. Och oavsett om man bor i Angered eller Askim, säger Thomas Gustafsson.

I rapporten utmärkte sig hälso- och sjukvårdsnämndens beställarkansli i Uddevalla, de beställer sjukvård till patienter i Dalsland och Norra Bohuslän. Där ligger man ett steg före övriga i regionen. Håkan Sundberg är chef på beställarkansliet i Uddevalla. Han säger att det är viktigt att ställa krav på vårdgivarna.

– De ska alltid kunna erbjuda en jämlik och jämställd vård, säger han.

Han tror att mycket handlar om tradition och kultur. Många tänker inte på jämlikhet och jämställdhet. Ungdomsmottagningarna har till exempel haft svårt att nå unga killar. Det kan vara kopplat till att en stor del av verksamheten har kretsat kring barnmorskorna och en traditionell syn på vad de gör. Håkan Sundberg förklarar att man då kan behöva se över vilka man väljer att anställa och hur personalen jobbar.

I dagsläget finns dåliga möjligheter att mäta och följa upp hur man lyckas med jämlik vård, enligt rapporten. De flesta instanser kan däremot mäta hur väl de lyckas med jämställd sjukvård, alltså hur lika eller olika behandling kvinnor och män får i sjukvården. Marit Käppi säger att det alltid är viktigt att kunna mäta om man uppfyller målen.

Revisorn Thomas Gustafsson ger exemplet om en rapport från ungefär fyra år sedan, där det framkom att män fick dyrare och bättre hörapparater än kvinnor. Han säger att det inte är bra när det är så stora skillnader i vården. Revisorn Marit Käppi säger att alla måste ha samma chans.

– Man ska känna sig trygg som patient oavsett kön, etnicitet eller var man bor, säger hon.