Analys: marknader

Varje helg besöker mellan 10 000-15 000 personer Kvibergs Marknad, som grundades 1995. Men i början av 2010 blev det klart att marknadens dagar är räknade. Då tog det kommunala fastighetsbolaget Higab beslut om att inte förlänga marknadens kontrakt. Egentligen skulle marknaden ha stängt den 28 februari i år, men eftersom arbetet med att göra om platsen till ett idrottscentrum försenats får marknaden vara kvar till februari 2012. 

Beslutet att lägga ner marknaden har väckt många protester. 1 696 personer har skrivit under namninsamlingen Bevara Kvibergs marknad! och 3 866 personer är med i Facebook-gruppen Bevara Kvibergs marknad.

– Jag blir arbetslös, jag förlorar allting om marknaden lägger ner. Jag och min fru försörjer oss på det här, sa Conny Zhu, en av försäljarna på Kvibergs marknad, till FRIA i april 2010.

Men beslutet kvarstod och stadskansliet fick uppdraget att utreda vilka platser i kommunen som kan komma ifråga för torg- och marknadshandel i framtiden.

Sedan dess har förslag på nya marknader haglat över Göteborg.

I februari presenterades förslaget om en saluhall i Kville, med mathandel, restauranger och kaféer som ska gynna intregrationen och om tre år väntas ett 34 000 kvadratmeter stort köpcenter stå klart i Gamlestaden, utvecklat av SKF och TK Development, ett företag som arbetar med att utveckla shoppingcenter och handelsområden. 

Den 28 februari lämnade också Folkpartiet och Moderaterna i Göteborg in ett yrkande i Byggnadsnämnden där de föreslår att nämnden ska utreda "var en mångkulturell bazar kan placeras i centrala Göteborg".

– Genom att placera bazaren centralt i staden kan vi skapa en populär mötesplats som bidrar med både arbetstillfällen och minskat utanförskap, säger Kjell Björkqvist (FP), 1:e vice ordförande i Byggnadsnämnden, i ett pressmeddelande.

Förebilder för bazaren finns i Istanbul och Budapest och bazaren skulle vara "ett mycket välkommet inslag i Göteborg och bidra till att skapa arbetstillfällen och minska utanförskapet i staden" skriver partierna i yrkandet.

Att det redan finns en marknad som är en populär mötesplats – där 250 fasta företagare arbetar och där loppisförsäljare kan tjäna extra pengar genom att hyra bord – nämns inte.

Kanske kan det förklaras med följande citat från Jonas Ransgård (M): 

– Bazaren skulle skapa viktiga förebilder för många nyanlända invandrare som finner det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Tänk också vilket fantastiskt turistmål det skulle vara för evenemangsstaden.

Om syftet är att främja turismen, snarare än att lyssna på de som bor i staden, så är nog en central bazar bättre än en som ligger i förorten. Och den nya idrottsvisionen Kvibergsparken, som ska placeras på ruinerna efter marknaden, passar väl in i planen för den nya Kvibergsstaden som ska locka en sport- och naturintresserad medelklass till de tusen planerade bostäderna.

Få är nog negativa till att det satsas på mötesplatser och torghandel i staden, eller till att saluhallen i Kvilles utseende ska avgöras i en arkitekttävling.

Men frågan som kvarstår är hur demokratiskt det är att riva ett folkligt fenomen till förmån för politikerskapade attraktioner.