Köerna ringlade långa utanför vallokaler runt om i Egypten i lördags. 18 miljoner Egyptier – 41 procent av de röstberättigade – valde att utnyttja sin nyvunna rätt att avgöra landets framtid. Och fem veckor efter Hosni Mubaraks fall lever upprorsandan vidare: såväl Kairos guvernör Abdel Azim Wazeer som Muslimska brödraskapets högste ledare Mohammed Badei stoppades av uppretade medborgare när de försökte tränga sig före köerna utanför vallokalen. ”Sånt där tillhör det förflutna”, ropade en av de köande enligt tidningen al-Masry al-Youm.

Omröstningen gällde reformer av grundlagen, framför allt villkoren för presidentens makt. Enligt förändringarna kan ingen president sitta längre än två mandatperioder. Samtidigt blir det lättare för oberoende kandidater att ställa upp i val. Trots det har reformerna avfärdats av en stor majoritet inom vänstern och den liberala oppositionen, liksom presidentkandidaten Mohammed elBaradei.

– Det handlade om kosmetiska förändringar av en konstitution som egentligen upphävdes i sin helhet i och med revolutionen. Egypten behöver en helt ny konstitution innan vi går till val, säger Salma Said, som var aktiv i gräsrotskampanjen mot reformerna.

På ja-sidan stod nästan bara Muslimska brödraskapet och det styrande partiet under Mubaraks era, NDP – det vill säga de krafter som är bäst förberedda på ett parlamentsval redan i höst. Den övriga oppositionen fruktar att dörren till mer genomgripande förändringar därmed kommer att stängas efter valet.

– Militären har sagt att de här reformerna bara är tillfälliga, och att en helt ny konstitution ska skrivas efter valet. Men det finns ingen tydlig tidtabell och inget som garanterar att de som då dominerar parlamentet vill ha en ny konstitution, säger Salma Said.

Enligt Egyptiska organisationen för mänskliga rättigheter förekom oegentligheter vid flera vallokaler som de övervakade. På många håll saknades domare som övervakade röstningen och på en del platser bedrev Muslimska brödraskapets aktivister kampanjer för ja-sidan inne i själva vallokalen.

En del aktivister menar att försök till reformer av det auktoritära systemet – som helgens folkomröstning – är meningslösa. Militärens upprepade våld och trakasserier mot demonstranter och oppositionella de senaste veckorna visar enligt dem att det är fortsatt kamp på gatorna snarare än omröstningar som krävs. I måndags hölls stora demonstrationer i Alexandria efter att två polisbefäl som åtalats för mord på civila under revolutionen försatts på fri fot – samtidigt som flera demonstranter dömts till fängelse i militärdomstolar de senaste veckorna.

”Oavsett resultatet av folkomröstningen styrs vi fortfarande av institutioner som inte tvekar att använda illegalt, brutalt våld och förnedring av sina undersåtar”, skriver bloggaren Baham Abu Sarj. ”Ni som firat folkomröstningens demokrati måste förstå att denna demokrati är djupt rotad i en total respektlöshet för mänskliga rättigheter.”