Skånes Fria

Solidaritetsafton för mapuchefolket

Mapucheindianerna utgör tio procent av Chiles befolkning. De lever under svåra sociala och ekonomiska förhållanden. När de kämpar för sina rättigheter möts de av våld, kränkningar och många sitter fängslade som politiska fångar.  Det berättar Monika Norell på Mapucheföreningen Gulamtun som anordnar en solidaritetsafton för mapuchefolket på första maj kl 17–22 på Tryckeriet, Rolfsgatan 7b, Malmö.

Berätta om bakgrunden till Mapuchefolkets situation.

– Liksom många andra ursprungsbefolkningar har de utsatts för förtryck och förföljelse, i deras fall av den chilenska staten. Mapuchefolket har levt av naturen, fiske, frukt och träd men deras mark har sålts ut med hjälp av lagar stiftade under Pinochets tid. Mapuchefolket vill komma till tals för att diskutera hur de ska kunna få tillbaka sin mark, men de bemöts av kalla handen. Därför har de ockuperat mark, men bara högst symboliskt.

Hur har staten svarat mot detta?

– Oavsett om det varit höger- eller koalitionsregeringar har förtrycket bara ökat. Man gör raider där man går in i deras hus, slår och skjuter människor. Många har fängslats, med hjälp av antiterroristlagar. Både Amnesty och FN har protesterat starkt mot detta. Men Mapuchefolket har haft svårt att nå ut och få internationell solidaritet, tyvärr.

Vad hoppas man uppnå nu?

– Mapuchefolket kämpar för att få legal rätt till sin mark och för att erkännas som ett folk, rätten att tala sitt eget språk och ha sin egen kultur. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2026 Stockholms Fria