Fördjupning


http://virtualbox.org/
Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

VECKANS FRIA PROGRAMTIPS:

Först och främst behövs en cd, dvd eller usb-minne att installera från. Du laddar ner en distribution, vanligtvis som en avbildning, iso-fil, av en installations-skiva och skriver den sedan till din skiva eller ditt minne. Vissa, så kallade live-distributioner, går också att köra direkt från skivan utan att installera något på datorn. Det kan vara ett lätt sätt att testa GNU/Linux och är också ett vanligt sätt att rädda saker från datorn om den gått sönder.

Innan du installerar behöver du tänka genom hur du vill installera GNU/Linux på datorn, ensamt eller bredvid andra eventuella operativsystem. Om det finns data som du vill spara så behöver du också göra en säkerhetskopia ifall någonting mot all förmodan skulle gå snett.

När installationen sedan påbörjas är det i princip bara uppdelning av hårddisken (så kallad partitionering), vad du vill använda din dator till och användarnamn samt lösenord som behöver tänkas över. Naturligtvis går det att installera program efterhand också.

Beroende på om du vill ha GNU/Linux jämte något annat operativsystem eller inte på hårddisken så blir partitioneringen mer eller mindre avancerad. Det enklaste är förstås om du skriver över hela hårddisken med ditt nya system, men många vill mjukstarta och spara sitt Windows eller Mac OS X så länge. Installationsprogrammet kan oftast guida dig genom det mesta. När partitioneringen är genomförd återstår val av program som ska installeras och val av användarnamn och lösenord.

Skulle det mot all förmodan inte fungera brukar det kunna fungera med en annan distribution. Var inte rädd för att prova flera olika, till exempel av de vi tipsar om nedan. Det är även möjligt att installera och använda GNU/Linux på en virtuell maskin som installeras som ett vanligt program på datorn.

Det finns alltså många GNU/Linux-distributioner, testa gärna flera stycken för att se vilken som faller dig i smaken. Flera distributioner är skräddarsydda för specifika ändamål.

Debian är en av de första GNU/Linux-distributionerna och värnar användarnas frihet och är en ordentligt stabil distribution.

http://debian.org/

gNewSense är en distribution som bara använder fri programvara, inget annat.

http://gnewsense.org/

Ubuntu baseras på Debian och betraktas idag som den mest populära GNU/Linux-distributionen.

http://ubuntu.com/

Fedora är ett community-projekt som sponsras av Red hat, en av de största GNU/Linux-distributionstillverkarna som släpper Red hat enterprise linux.

http://fedoraproject.org/

64 Studio är en distribution baserad på Debian med mål att vara en fullständig studiomiljö för ljud- och bildskapande.

http://64studio.org/

Knoppix är en av de första så kallade live-distributionerna baserade på GNU/Linux och är baserad specifikt på Debian. En live-distribution kan startas direkt från cd eller usb-minne utan att behöva installera någonting på datorn.

http://knoppix.net/

Skolelinux är precis som det låter en distribution med skolan och utbildning som målgrupp.

http://skolelinux.no/

VirtualBox är en så kallad virtuell maskin, en programvarudator, ett program som emulerar en riktig dator. För den som inte vill installera över allt på datorn kan man använda en virtuell maskin och installera, testa och använda operativsystem på dessa virtuella datorer. Med dess hjälp kan du alltså till exempel prova en GNU/Linuxdistribution inuti Windows.

http://virtualbox.org/

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria