I morgon, lördag, planerar Nationaldemokraterna och Försvarskåren Sveriges Självförsvar en demonstration mot den nya moskén på Hisingen. Samtidigt kommer en antirasistisk demonstration att hållas. Sveriges muslimska stiftelse, som har hand om moskén, står med som arrangörer. Något som är ett misstag, enligt Bachar Ghanoum.

– Vår ordförande Ahmed Al Mofty blev inbjuden som talare, men vi som stiftelse har inte blivit tillfrågade om vi ville vara arrangörer. Och så upptäckte vi härom dagen att vårt namn stod med. Egentligen ville vi inte demonstrera samma dag som de som ska demonstrera mot moskén, men nu har till slut bestämt oss för att vara med i alla fall och att vi ska uppmana medlemmar och muslimer som är anknutna till moskén att delta i demonstrationen.

Varför ville ni inte demonstrera på lördag?

– Vi vill undvika irritationsmoment som kan komma, även om demonstrationerna går från två olika ställen så kommer de ändå att mötas, och det kan inträffa irritation. En annan dag hade varit bättre, det skulle innebära mindre jobb för polisen och mindre bekymmer för andra. Nu kommer vi ändå att vara med och försöka att ha en dämpande effekt om något händer.

Vad skulle det kunna vara?

– Till exempel att någon bränner koranen, jag har läst deras Facebook-sida och det är lite skrämmande. Det står saker som att de ska kasta lampor fyllda med färg på moskébyggnaden. De kanske kastar grishuvuden som de har gjort innan. Det kan vara saker som irriterar våra ungdomar så att det blir lite konfrontation. Jag vet inte om det de skriver på Facebook innebär en verklig hotbild och om de verkligen kommer göra som de skriver.

– Vi hade ett möte med polischefen i fredags som lovade att ta hand om detta och skydda moskén. 

Hur känns det att personer demonstrerar mot er moské?

– Vi känner oss inte hotade. Vi har haft dialog med Sverigedemokraterna, vi bjöd hit dem till oss och frågade om de hatar oss, vad vi gjort för fel, om de inte tror på Sveriges lagar om minoriteters rättigheter och om religionsfrihet. De motiverade sina åsikter med arbetslöshet och socialbidrag och vi undrade om de orsakerna var tillräckliga för att rikta har mot utsatta minoriteter. Vi tycker att de borde vara mer konstruktiva och inte polarisera folk omkring sig. De var rätt kloka. Det är en panorama av olika människor med olika bakgrund som protesterar mot moskén. En del är nazister och andra mer sansade personer. 

– De har rätt att demonstrera mot moskén, det har vi inget emot, det har de också gjort innan när vi började att bygga. Så länge det är fredligt ser vi absolut inga problem.

På lördag kommer ett stort antal grupper också att demonstrera för religionsfrihet och mot nazister. Vad tycker du om det?

– Jag tror inte att de demonstrerar för moskén, utan snarare mot nazisterna som börjar utgöra ett problem i samhället. Så det är bra att de demonstrerar så fler förstår att den svenska lagen respekterar religionsfrihet. Samtidigt har de som demonstrerar mot moskén demokratisk rätt att göra det, men det måste vara på ett fredligt sätt. Jag tror de flesta är positiva till moskén, men att demonstrationen snarare uttrycker en rädsla för hotet från de nazistiska grupperna. 

I kväll kommer det även att hållas en annan gatufest utanför moskén under parollen Ett Göteborg för alla, där  kyrkor, religiösa samfund, Göteborgs stad, Lundby SDF och andra kommer att delta. Arrangörer är Göteborgs interreligiösa råd. Pontus Bäckström, präst i Brämaregårdens kyrka som ligger strax intill moskén, säger i ett pressmeddelande att han vill att de nyinflyttade ska känna sig välkomna. 

– Det är ett bra initiativ, att befolkningen som bor här visar att de stöder demokratin och en utsatt grupp, säger Bachar Ghanoum.

Han kommer själv att delta i kvällens gatufest, men säger att stiftelsen i första hans fokuserar på lördagens demonstration.

– Vi ville ansluta oss till Ett Göteborg för alla, men nu när det är två demonstrationer behöver vi koncentrera oss på en av dem, säger han.

Pengarna till moskén kommer från Saudiarabien, något som har mött kritik, hur ser du på det?

– Många tror att ingen gör något för välgörenhet, att alla väntar sig ett utbyte. Men Saudiarabien har en budget för välgörenhet som är 2,5 procent av landets årliga vinst. För ett land som Saudiarabien innebär det enorma pengar, med tanke på oljeinkomster, Hajj och Ramadan och de pengarna är avsedda för välgörenhet. Just nu pågår byggnation av 20 moskéer världen runt, samtidigt som vår. Och Saudiarabien kräver inget mer än att du har ett budskap som samlar muslimerna, de betonar inte en viss sekt eller skola. Alla arbetar under det landets lagar som man befinner sig i, de ställer inga andra krav. Vi har ett avtal där absolut inga krav ställs. Först tänkte de att de kunde nominera imamer, men det har vi sagt nej till. Vi styr moskén här i Göteborg och de kan absolut inte lägga sig i. 

Vad händer om Saudiarabien börjar komma med krav?

– Vi har ett skriftligt avtal om att de inte ska kräva något förutom att moskén ska fungera i enlighet med svenska lagar och ha ett samlande budskap.

När inviger ni moskén?

– Den 16 juni. Då har vi bjudit in politiker, folk från kyrkan, polisen, kommunstyrelsen och folk från Saudiarabien, med flera. 

– Innan har muslimer i området fått be i källarlokaler, och man vet inte hur man ska begrava de döda. Den här moskén är inte lyxig, men den är funktionell och kan uppfylla behovet. 

– Jag hoppas att de svenskar som är rädda för sådant som är okänt upptäcker positiva sidor med moskén och att det leder till dialog grupper emellan, säger Bachar Ghanoum.