Fria Tidningen

Starka känslor kan skapa konspirationsteorier

Han förväntades snart avgå från sin post som IMF-chef för att ställa upp i presidentvalet i Frankrike. Av opinionsundersökningarna att döma hade han kunnat vinna. Men när Dominique Strauss-Kahn (DSK) avgick så var det från ett amerikanskt häkte, efter att ha åtalats för sexuella övergrepp mot en hotellstäderska.

Historien har chockat världens politiska och ekonomiska elit. Hur kunde någon så aktad, en av världens mäktigaste män, förvandlas till en våldsam galning? frågade man sig.

Hela historien verkar underlig, orealistisk, rentav surrealistisk. Lite som om Tintin i slutet av något seriealbum plötsligt skulle styckmörda kapten Haddock. Är det inte lite sent att debutera som sexualbrottsling när man fyllt sextio år?

Fiktion måste som bekant vara trovärdig men i verkligheten kan man inte ställa sådana krav. Eller kan man det? Är det inte det konspirationsteoretikerna ägnar sig åt? Ger inte tankar om komplotter mening åt verkligheten?

De flesta fransmän sägs tro att DSK på något sätt blivit lurad i en fälla. Nu är det visserligen så att folk inte alltid säger vad de menar eller menar vad de säger, men det är uppenbart att skandalen mötts med misstro runt om i världen.

En amerikansk vänsterjournalist hävdar, utan att uttala sig i skuldfrågan, att DSK har eliminerats av Washington för att han ifrågasatt dollarns ställning. Den franske författaren Bernard-Henri Lévy, kompis med DSK sedan 25 år tillbaka, rasar över hur media behandlat den förre IMF-chefen. Det finns nämligen fullt av frågetecken kring denna skandal, hävdar han. Hur kunde en hotellstäderska gå in i rummet ensam, när det normala är att de arbetar i par? Och hur kommer det sig att ingen noterat att rumsnumret 2806 råkar vara datumet, 28/06, då socialistpartiet ska utse sin presidentkandidat!

Tankar flyter lätt med känslor. Känslan av att veta kommer från en annan del av hjärnan än den som bearbetar information. Känslan av att veta är besläktad med ilska eller kärlek, och fungerar i hög grad oberoende av förnuftet.

De flesta har säkert upplevt det i samband med att någon nära har dött helt oväntat. Intellektuellt förstår vi vad som har hänt, men känslan att personen fortfarande lever är ofta stark och svår att komma över. I extrema fall kan den rentav leda till att människor inte kan identifiera sina döda släktingar.

Kanske är det något liknande som förklarar reaktionerna på IMF-chefens fall. Både vänner och fiender till Dominique Strauss-Kahn brottas nu med information som strider mot vad de känner att han var. Konspirationsteorier är ett sätt att försöka överbrygga klyftan mellan det vi faktiskt vet och känslan av att veta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Krig med ett leende

USA:s nye president är inte en fredskandidat. Han utesluter inte militära medel mot Iran och vill trappa upp kriget i Afghanistan. När nu världen jublar över Barack Obamas seger vill Pierre Gilly påminna om att amerikanska presidenter alltid tvingas anpassa sin politik efter det militärindustriella komplexets behov.

Fria.Nu

Dyr bensin är egentligen billig

De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.

Fria.Nu

Tre bokstäver kan sammanfatta 1968

Nu på våren för exakt fyrtio år sedan startade studentprotester i Paris som snabbt spred sig över större delen av den rika världen. Om detta har det skrivits ofantligt mycket. Bara nu inför jubileet har det publicerats 70 böcker i Frankrike om studentupproret. 2008 kommer att bli det revolutionsnostalgiska året.

Fria.Nu

Inget var tillrättalagt hos Kessle

Fotografen och konstnären Gun Kessle avled den 23 oktober. Pierre Gilly minns en envis och direkt kvinna som tog fantastiska, suggestiva och ofriserade bilder.

Bilden av Iran måste synas i sömmarna

De vill skaffa kärnvapen, attackera Europa, Israel och USA och kanske av rent religiösa skäl påskynda jordens undergång. Så beskrivs ofta Iran och dess ledare i västvärldens medier. Pierre Gilly försöker förklara hur propagandan fungerar och analyserar dess syften. Sidan 15

© 2026 Stockholms Fria