Rågsveds friområde beskrivs som skyddsvärt i ett otal olika planer och inventeringar och staden har haft planer på att göra området till naturreservat. Det har en varierad natur med fågelrika våtmarker och ekskog med flera rödlistade arter. På 1990-talet anlade den lokala föreningen Kräpplagruppen en natur- och kulturstig genom friområdet, Kräpplaspåret. Denna används flitigt av närbelägna förskolor och skolor. De två koloniområdena, Snösätra norra fritidsträdgårdsförening och Snösätra södra koloniträdgårdsförening, ligger mitt i friområdet på mark som odlats sedan åtminstone 1600-talet. Koloniområdena är viktiga för den biologiska mångfalden. Forskning visar att den stora mängden blommande växter gör att det finns fler vilda bin i koloniträdgårdar än i parker. Här får boende i närområdet en unik möjlighet att ha en trädgård trots att de bor i lägenhet och många köar för att få en lott.

Exploateringsnämnden beslutade i oktober 2010 att utreda förutsättningarna för att bygga småhus i friområdet. Mitt i området ligger nämligen ett upplagsområde som läcker miljöskadliga ämnen. När upplagsområdet ska avvecklas i slutet av 2012 avser kommunen att låta småhusbygget betala de 10–15 miljoner som en konventionell marksanering beräknas kosta. Men för att koppla samman de nya bostäderna med resten av Rågsved kommer även de två koloniområdena och stora delar av friområdet att tas i anspråk. Det betyder att hela grönområdet delas på mitten.

Enligt exploateringskontoret är bygget en del i stadens mål att bygga 15 000 nya bostäder och förtäta i Söderort. Men friområdet och koloniområdena ingår i en av Stockholms gröna kilar som enligt landstingets regionala utvecklingsplan, RUFS, bör utvecklas och stärkas. Exploateringsnämnden och även byggnadsnämnden försöker alltså uppfylla ett mål – en tätare stad – genom att försumma ett annat.

Koloniföreningarna spelar en viktig roll för den sociala integrationen. Omkring 40 procent av kolonisterna har utländsk härkomst och människor från världens alla hörn möts här och arbetar tillsammans. Exploateringsnämndens ordförande menar istället att det är bra för integrationen att bygga småhus i Rågsved, där lägenhetshus är överrepresenterade. Risken är dock stor att de nyinflyttade identifierar sig som boende i Snösätra och avskärmar sig från Rågsvedsborna. Visst är bostadsbristen i Stockholm ett faktum, men det finns andra platser i Rågsved och Högdalen som kan förtätas där det redan finns service och kommunikationer.

Kräpplagruppen och koloniföreningarna har också ett stort värde som förvaltare av den stadsnära naturen. Forskaren Stephan Barthel vid Stockholm resilience centre visar i sin avhandling att stadens ekosystem är beroende av att människor sköter dem på rätt sätt för att livsviktiga funktioner såsom pollinering, fröspridning och skadedjursbekämpning ska upprätthållas. Dessa lokala föreningar ger också stadsmänniskan en möjlighet att engagera sig i förvaltandet av naturen, vilket i längden leder till ett större stöd för en ekologiskt hållbar utveckling. Kräpplagruppen och koloniföreningarna gör ett fantastiskt jobb! Därför bör de få delta mer aktivt i beslutsfattandet rörande grönområdet.

Att flytta koloniområdena, som exploateringsnämnden talar om, skulle urholka den platsanknytning och menings-fullhet som har byggts upp under lång tid och som enligt forskningen är grunden för den här typen av engagemang. Miljöminister Andreas Carlgren uppmärksammar själv koloniträdgårdar som en del i den kreativa gröna staden och att de behöver starkare lagligt skydd mot exploatering. Kräpplagruppen och koloniföreningarna bör inte motarbetas utan istället främjas med långtidsavtal gällande förvaltningsrätten.

Rågsved har inte ett särskilt gott rykte som förort, men det rättfärdigar verkligen inte att Rågsvedsborna fråntas en av de viktigaste kvaliteterna som finns i området – friområdet och koloniträdgårdarna. I en opinionsundersökning bland Söderorts invånare 2009 framkom att en av de största fördelarna med att bo i Söderort är närheten till fina grönområden. Exploateringsnämnden tror att de kan vara alla till lags när de avser att bygga och samtidigt bevara de mest skyddsvärda grönytorna och flytta koloniområdena. Men deras planer kommer oundvikligen att innebära att hela naturområdet skärs av på mitten samt att koloniträdgårdarna försvinner då ingen vet vart de skulle kunna flyttas. Återskapa istället naturliga miljöer även på det gamla upplagsområdet och gör friområdet till naturreservat!

Byggplanerna hänger på det program för stråket Högdalen-Farsta som stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och exploateringskontoret – tillsammans med NCC – arbetar med just nu. När programmet presenteras i oktober i år kan det redan vara för sent att påverka! Redan har omkring 1600 namn samlats in mot bygget. Skriv på namninsamlingen du också för att bevara Rågsveds grönområden och värna det ideella engagemanget för stadsnaturen!