Gräsrötter gör staden grönskande | Stockholms Fria
Göteborgs Fria

Gräsrötter gör staden grönskande

Att odla inne i staden är mer populärt än någonsin. I aktuell forskning lyfts också stadsodling fram som en viktig nyckel både för jordens överlevnad och för att skapa gemenskap i ett bostadsområde. I Göteborgsområdet odlas det för fullt på vitt skilda platser, bland annat i Mölndal, Majorna och Kvillebäcken.

På håll ser det ut att vara en öde och ogästvänlig rivningstomt. Det enda som skvallrar om något annat är en skylt som hänger på planket där det står Kvartersodlat.

Men när man kommer närmare märks det att det här är något helt annat. I pallar, plastlådor och säckar växer allehanda grönsaker: brytbönor, sallader, spenat och mycket mera. En gammal container har gjorts om till ett kafé där grödorna tillagas och lokala konstnärer har bidragit med målningar för att ytterligare piffa upp platsen.

Vi befinner oss i Kvillebäcken, Göteborgs nya stadsdel som så sakteliga börjar ta form. Men just här, i den södra delen alldeles i närheten av Vågmästareplatsen, ska det inte börja byggas förrän 2013. Fram till dess var tanken att tomten skulle stå tom. Men Niklas Wennberg, projektledare för Stadsjord, hade en annan idé.

I början av sommaren tog han kontakt med SDN Lundby och Kvillebäckskonsortiet, en samling av företag som gemensamt arbetar med uppbyggnaden av den nya stadsdelen. Niklas Wennberg ville undersöka om man inte kunde använda tomten till något meningsfullt i väntan på att det ska börja byggas. Han fick tummen upp och därför kan man nu för 200 kronor köpa en pall och fyra säckar jord samt fröpåsar för tio kronor styck. Sedan är det bara att sätta igång att odla.

– Som du ser är det lätt kaotiskt, men också väldigt trevligt. Det är rörande att se hur folk samarbetar och att det finns plats för omsorg även på en sådan här omställningsyta, säger Niklas Wennberg.

Just den här dagen är det introduktion för de som vill börja odla. Ett tiotal odlingssugna har samlats på tomten. En del har odlat tidigare medan andra beskriver sig som nybörjare. En som kommit hit är Mathieu Thibaut.

– Min flickvän cyklade förbi här i går och eftersom det var min födelsedag köpte hon en odlingslott och gav till mig i födelsedagspresent, säger han och breder ut jorden på botten av pallen.

Han får hjälp av Kristina Frid och Kristina Sten som också är här för första gången.

– Vi har försökt skaffa en koloniträdgård tidigare men det är ju jättelånga köer överallt. Här fick vi plats direkt och vi bor alldeles i närheten så det är perfekt, säger Kristina Frid.

– En anledning till att jag ville odla själv är att jag blir paranoid av alla gifter i maten. Sen är det ju också bra att det inte har fraktats över halva jordklotet, men framförallt tycker jag det är viktigt att maten är ren, säger Kristina Sten.

År 2007 gjorde Niklas Wennberg en studie om stadsodling för Västra Götalandsregionen. I samma veva fick han kontakt med Interreligiösa rådet som var intresserade av att dra igång ett stadsodlingsprojekt. Det hela utmynnade i Stadsjord som sedan 2008 drivs i samarbete mellan Interreligiösa Rådet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Syftet är att frigöra mark för odling i staden och inspirera till ökad produktion av närodlade ekologiska grönsaker.

Det första odlingsförsöket ägde rum i Högsbo 2008 och väckte stort intresse. Nu arbetar Niklas Wennberg vidare med att sprida konceptet till andra delar av staden.
Men man behöver inte ha en stor organisation i ryggen för att börja stadsodla. Mio Petersen har en liten odlingslott på gården alldeles utanför sin lägenhet i Ekedal i Majorna.

– När Familjebostäder skulle riva ett buskage frågade vi om vi inte kunde få använda platsen att odla på. De sa att det gick bra så länge vi sköter om odlingen och inte skräpar ner.

Ryktet spred sig så nu har även sex grannar odlingslotter bredvid Mio Petersens.

Både Lennart Wahlstedt, trädgårdscontroller på Poseidon, och Charlotte Horgby, landskapsarkitekt på Familjebostäder, är positiva till odlingar på gårdarna. Men samtidigt säger båda att det är viktigt att det ser prydligt ut och att det är okej med grannarna.

– Jag har sett odlingslotter där det har sett väldigt illa ut och då finns det risk för att ogräset sprider sig till omgivningen. Det är viktigt att se till att lotterna sköts, det kan vi bli bättre på, säger Charlotte Horgby.

På Poseidon har man än så länge inga regler för odling på gården. Men Lennart Wahlstedt säger att de är på gång med att ta fram riktlinjer och att det sker i dialog med de odlingsföreningar som har vuxit fram i kvarteren.

Marie Larsson undervisar i landskapsarkitektur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hon har i sin doktorsavhandling beskrivit hur stadsdelsträdgårdar kan fungera som en grogrund för ekologiskt tänkande, kreativitet och social samvaro i stadsmiljön.

– Det är absolut en trend att vilja stadsodla, men jag tror inte bara att det är en trend utan också något som är här för att stanna. Allt fler vill veta var maten man äter kommer ifrån, särskilt ungdomar i 20–30-årsåldern, säger Marie Larsson.

Begreppet stadsodling rymmer egentligen alla typer av odling i stadsmiljö, förklarar hon. Det kan vara traditionella koloniträdgårdar, spontanodlingar mitt i stan som den i Kvillebäcken eller större odlingar som drivs gemensamt. Själv har hon främst intresserat sig för så kallade stadsdelträdgårdar – trädgårdar mitt i stan där brukarna gemensamt beslutar hur trädgården ska se ut, användas och utvecklas.

– Man skulle kunna säga att den här rörelsen är besläktad med Reclaim the streets – vi måste få använda den kommunala marken och inte bara ha den att titta på, säger hon.

Hon säger också att det är positivt om initiativet kommer underifrån, men menar samtidigt att det ibland kan vara nödvändigt att kommunerna går före och visar att det är möjligt. Till exempel genom att avsätta en bit mark i översiktsplanen för stadsodling.

I Göteborgs stads budget för 2011 står det att 3,5 miljoner kronor för 2011 och lika mycket år 2012 ska avsättas som stimulansmedel för stadsnära odling.

– Vi är fortfarande i uppstartsfasen med det här, så hittills är det väldigt lite av de pengarna som vi har använt, säger Annette Gustavsson, förvaltningschef på Fastighetskontoret.

Hittills har endast två halvtidsanställdas löner betalats ut och 300 000 kronor är avsatta till SDN Lundby för odlingen i Kvillebäcken. Just nu håller förvaltningskontoret på och sprider information om stadsnära odling och tittar på vilken mark som kan bli aktuell att odla på.

– Vi har även haft kontakt med odlingsgrupperna och hjälpt till med olika saker som att fälla träd och röja i diken, säger Annette Gustavsson.

Tillsammansodlingen i Mölndal är ett exempel på ett projekt där de aktiva inte har väntat på att kommunen ska gå före utan istället tagit saken i egna händer. Odlingen föddes som ett gemensamt projekt av personer i nätverken Omställning Göteborg och Mykorrhiza. Idén är att odla tillsammans för att öka självförsörjningen och minska oljeberoendet.

– Det började med att vi fick kontakt med en man som hade odlat där i 30 år.Han gick med på att arrendera marken till oss så förra året köpte vi fröer och drog igång, säger Christian Gustafsson, en av Tillsammansodlingens kontaktpersoner.

För att vara med i Tillsammansodlingen betalar man in en medlemsavgift på 500 kronor i början av säsongen. Sedan får man ta med sig grönsaker för husbehov i samband med att man är ute på odlingen och jobbar.

– En fördel med att odla som vi gör i stället för att ha en koloniträdgård är att man får mer grönsaker för mindre jobb. Och sedan är ju även den sociala biten viktigt, det är mycket roligare att odla tillsammans.

I dag, lördag, anordnas en skördefest och inspirationsdag på Tillsammansodlingen då de som inte varit där tidigare kan komma och få en rundvisning.

I Kvillebäcken har det börjat skymma, de flesta är klara med sådden och börjar bege sig hemåt. Kaféet stänger igen och Niklas Wennberg verkar nöjd med att ha fått in ett nytt gäng odlingsintresserade ifrån området.

– Jag tror vi har kommit till en tid då stadsodling börjar ses som ett seriöst alternativ för att komplettera försörjningsmodellen, och inte bara en hobby, säger han.

Alldeles bredvid Kvartersodlat ligger Akbars Chark. När personalen där fick höra talas om odlingen bestämde de sig för att de ville vara med och odla sin egen spenat. Niklas Wennberg lyfter fram det som ett exempel på hur man kan få hela kvarteret att engagera sig i odlingen.

– Vi har ingen aning om vad som kommer hända här i framtiden, men det är också det som är roligt. Vi fyller platsen med det vi vill. Om det är några konstnärer som vill göra målningar eller ett rockband som letar efter någonstans att repa så säger vi bara: kör! 

Fakta: 

Tips till dig som vill börja stadsodla

• Tänk igenom på vilket sätt du vill odla och i vilken skala. Räcker det med några växter i trädgården eller vill du satsa på storskalig grönsaksodling?

• Ta kontakt med någon av de stadsodlingar som pågår i stan, eller varför inte starta en ny om du har kompisar som också är intresserade?

• Var inte rädd för att du inte har odlat tidigare. Många som sysslar med stadsodling är nybörjare och ser det som ett spännande sätt att lära sig någonting nytt.

• Många tror att det är för sent att odla om man inte börjar på våren, men det är fel. En del grödor, som till exempel mangold och spenat, kan med fördel odlas även på hösten.

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2021 Stockholms Fria