”Många börjar se vinsterna med odlat kött” | Stockholms Fria
Fria Tidningen

”Många börjar se vinsterna med odlat kött”

Kött som odlas fram i laboratorier kan i framtiden bli ett seriöst alternativ till den vanliga köttproduktionen. Det skulle i sådana fall kunna minska många av de etiska och klimatrelaterade problem som finns med dagens köttproduktion. Förra veckan träffades världens ledande forskare inom odlat kött utanför Göteborg för att diskutera framtiden.

Redan på 1930-talet ska Winston Churchill ha sagt att vi om 50 år kommer slippa det absurda med att föda upp en hel kyckling bara för att kunna äta ett bröst eller en vinge. Det tog lite mer än 50 år, men nu verkar det faktiskt som att hans vision är på väg att bli verklighet. I förra veckan samlades 25 forskare från hela världen på Hindåsgården, mellan Göteborg och Borås, för att diskutera de vetenskapliga, etiska och miljömässiga aspekterna av odlat kött.

– De som inte är så insatta brukar ofta reagera med ett ”yuck!” när jag berättar om odlat kött. Men när jag förklarar att det bara handlar om att ta muskelceller som man låter växa så brukar de bli mer positivt inställda, sa Cor van der Veele från universitet Wageningen i Nederländerna.

Framställningen av odlat kött sker genom att man tar stamceller som delar sig och mognar till muskelceller. Därefter tillsätts näring som gör att muskelcellerna växer. I Nederländerna har man redan kommit långt i processen med att ta fram odlat kött och en amerikan har utlovat en miljon dollar till den som innan slutet av nästa år lyckas ta fram en odlad hamburgare. Men det är ännu långt kvar innan det kan ske någon storskalig produktion. Ett flertal problem måste lösas först, bland annat diskuteras om man ska använda stamceller från embryon eller från fullvuxna djur.

– Vi arbetar på att få fram en embryonal stamcellslinje. Fördelarna med det skulle vara att cellerna kan föröka sig i princip hur länge som helst. Nackdelen är att de är svåra att styra och att det kan bli lite vad som helst, säger Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet som har valt att specialisera sig på de etiska och sociala konsekvenserna av odlat kött.

– Många börjar inse att det finns stora etiska vinster med odlat kött. Inga djur skulle behöva dödas och risken för att det skulle ske någon allvarlig olycka är minimal.

Köttodling kan också ge stora miljövinster jämfört med dagens produktion, som står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser. En tredjedel av åkermarken används också för att odla foder åt boskapsdjur.

Men för att forskningen ska kunna gå vidare behövs mer finansiering. Stellan Welin berättar att han och Julie Gold, som forskar om odlat kött på Chalmers tekniska högskola, har sökt bidrag från både Vetenskapsrådet och Formas, men att de hittills har varit ganska svalt inställda. Hur de politiska partierna ställer sig i frågan är oklart, menar Stellan Welin, eftersom de flesta partier ännu inte har diskuterat frågan.

– Men jag skulle tycka att det vore intressant att veta hur exempelvis Miljöpartiet ser på odlat kött. Å ena sidan har det ju en positiv klimatpåverkan men å andra sidan är det ett tekniskt ingripande. Men jag har svårt att tänka mig att det finns något parti som skulle vara helt emot det.

Under den internationella workshopen i Hindås beslutades bland annat att forskarna ska bilda ett nätverk för att öka finansieringen och skapa snabbare utveckling inom området odlat kött. Man vill också bredda diskussionen och få in synpunkter både från beslutsfattare och icke statliga organisationer. Ett annat viktigt beslut var att de näringsämnen som krävs för att muskelcellerna ska kunna växa ska produceras med förnybar energi och inte innehålla animaliska produkter. Ett exempel på en energikälla som skulle kunna användas är blågröna alger.

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2021 Stockholms Fria