Rågsveds friområde ligger bara ett stenkast från Rågsveds bostadsområde. Det består av tre våtmarker, bergspartier och moränmarker. Här finns både blandskog och tallmarksskog men också ädellövskog med gammal ek, skogslind och hassel. Här har aldrig bedrivits något modernt skogsbruk och stora delar av skogen är orörd. Så sent som 2005 beslutade Stockholms kommunstyrelse att ansöka om statligt naturvårdsbidrag för att ta fram ett förslag till naturreservat.

Eva Wesslén är ordförande i Kräpplagruppen, en ideell och politiskt obunden organisation som arbetar med att underhålla natur- och kulturstigen i Rågsveds friområde, Kräppladalen och naturområdena i norra Magelungen. 2001 fick gruppen Vantörs stadsdelsnämnds kulturpris för sina insatser. I dag är dock det värdefulla området hotat av Exploateringsnämndens planer på att bygga 150 småhus på platsen. Stockholms stad har gjort en så kallad tidig markreservation för byggföretaget NCC: Detta skulle i praktiken innebära att 50 procent av friområdet, inklusive de båda kolonilottsområdena samt naturmark och betesmark, blir exploaterat. Det finns också flera frågetecken kring handläggningen av det hela, enligt Eva Wesslén.

– Politikerna pratar som om beslutet redan är fattat, säger hon. Ändå har det inte gjorts någon grundlig utredning ännu.

Dessutom har politikerna i Stockholms stad varit minst sagt motvilliga till en dialog, förklarar Eva Wesslén vidare:

– Vi inbjuder hela tiden till dialog men de vill inte ha någon. Tjänstemännen på exploateringskontoret har visserligen ordnat en öppen dialog men det har varit en ganska märklig sådan, med bestämda regler om vilka som fått delta och så vidare. När vi har ordnat guidade turer i området för att visa politikerna områdets värde har endast en handfull politiker kommit – och inte en enda moderat politiker har visat intresse!

Kräpplagruppen har vid flera tillfällen bett att få uppvakta Joakim Larsson, moderat politiker och ordförande i exploateringsnämnden, men de har konsekvent fått nej. Joakim Larsson har heller inte gått att nå för en kommentar, och hans sekreterare påpekar att han inte vill yttra sig personligen.

Nu har Kräpplagruppen ansökt om att Rågsveds friområde ska inventeras för att undersöka vilka nyckelbiotoper som finns i området. Nyckelbiotoper är skogsområden med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna, det vill säga områden med ett högt naturvärde och goda förutsättningar att hysa hotade arter. I Rågsveds friområde finns ett stort antal rödlistade arter av både växter och svampar, som åkerrättika, åkerkål och tickor av olika slag.

Men det är inte bara naturområdet som hotas av byggplanerna. Båda koloniområdena försvinner också om området exploateras.

Conny Mörke är ordförande i Snösätra norra fritidsträdgårdsförening. Föreningen bildades 1981, men här har odlats sedan 1950-talet – och faktiskt långt innan dess. Marken här har varit brukad sedan 1600-talet och här finns i dag 120 odlingslotter av varierad storlek. Att odlingen betyder mycket för Rågsveds invånare råder det ingen tvekan om; alla de 120 kolonilotterna prunkar av grönsaker, bärbuskar och blommor och på kullen – en liten allmänning mitt i trädgårdsområdet – växer potatis, pumpor och solrosor.

Conny Mörke är djupt oroad över Stockholms stads planer för området.

– Det är inte så att vi i odlarföreningen är emot nybyggen, förklarar han, men det finns andra platser att bygga på än just i friområdet. Rågsvedsborna har många förslag på var man kan bygga, men politikerna är inte intresserade av vad vi har att säga.

Han fortsätter:

– Ju mer man bygger och ju fler människor som flyttar in, desto större blir ju behovet av naturen och av den egna odlingen. Det ser vi inte minst på den allt större efterfrågan på odlingslotterna. För bara fem–sex år sen hade vi flera lediga lotter, nu har vi istället en kö av människor som är intresserade av att hyra!

Han poängterar också den kulturella mångfald som präglar koloniföreningen.

– Vi har odlare från Polen, Bosnien, Colombia, Kina… säger han och visar på en lott där det för tillfället odlas ett slags kinesisk gräslök. Han fortsätter:

– Odling blir ju allt mer populärt nu när allt fler inser värdet av lokalproducerat och naturnära. Det är obegripligt att politikerna inte tycks förstå det kulturella värdet av ett sådant här koloniområde.

– Det är också märkligt att man vill bygga bort det här fantastiska området när det är ett vedertaget faktum att just sådana här områden är så viktiga, dels för människorna som lever här men också för klimatet och miljön.

En av dem som varit medlem längst i föreningen är Bengt Hammarbäck. Han började odla sin lott redan 1979 och är 

i dag föreningens materialförvaltare. Kolonilotten är som ett andra hem för honom, och så är det för de flesta odlarna. När området nu är hotat har en förstämning spridit sig i föreningen.

– Många av dem som odlar här har kommit från andra länder, och sökt sig till Sverige för att de inte orkar bråka och strida längre. De blir tysta och orkar inte engagera sig. Då får vi andra ta striden istället! säger Conny Mörke.

Både Eva Wesslén och Conny Mörke är också djupt oroade över politikernas ovilja att föra en dialog med Rågsveds invånare.

– När vi kontaktar politikerna så säger de bara att det pågår en utredning, inflikar Conny Mörke. Men man frågar sig ju vilka möjligheter vi har att påverka när utredningen väl är klar.

– Det känns lite som att exploateringsnämnden bara kör på och fattar beslut utan rätt underlag, tillägger Eva Wesslén.

Kräpplagruppen har visserligen Naturvårdsverket med sig i sin strävan efter att göra om friområdet till naturreservat – Ekopark Syd – men där har man oerhört många ärenden just nu, då byggplanerna i Stockholm exploderat på senare år. Och Conny Mörke håller det inte för otroligt att det finns en politisk agenda bakom det faktum att så många grönområden utsätts för exploateringsplaner på samma gång.

– Kanske är det lättare att driva igenom byggplanerna om Naturvårdsverket inte riktigt har tid med varje enskilt ärende, säger han.

Nu har Kräpplagruppen och Snösätra norra trädgårdsförening startat en namninsamling för att göra Rågsveds friområde till naturreservat. Hittills har man fått ihop över 1 600 namnunderskrifter. Frågan är om politikerna är villiga att lyssna, eller om de fortsätter slå dövörat till. Med tanke på tidigare stadsbyggnadsborgarrådets, moderaten Kristina Alvendals, uttalande om att varje stockholmare ska ha högst 300 meter till ett grönområde borde det vara självklart att bevara denna gröna lunga för samtiden och framtiden och skapa en Ekopark Syd.