Debatt


Karolina Hagegård
Stockholms Fria

Skattemedel inte vinst

Hur kan man göra vinst på en skola? Den producerar ju ingenting och kopplingen mellan en bra produkt och vinst är minst sagt oklar, för att inte säga omvänd. Att prata om ”vinster i privata skolföretag” blir därför bara förvirrande, skriver Karolina Hagegård. Istället föreslår hon att vi ska säga ”kvarblivna, outnyttjade skattemedel”.

Allt detta snack om huruvida man ska få ta ut vinster ur friskolor, och i så fall hur mycket och under vilka omständigheter. Jag tycker det är så konstigt. Det finns ju inte ens några vinster att ta ut. En skola producerar ju inte några ekonomiska värden!

Alltså, låt oss tala klarspråk om det här: Ett företag som producerar och säljer, säg olivolja, gör vinst om inkomsterna är större än utgifterna. Här kan man säga att vinstens storlek är ett mått på hur bra företaget är på att göra sitt jobb. Ju bättre olivolja de gör desto högre pris kan de ta för den. Ju effektivare de producerar sin olivolja, desto mindre utgifter får de per mängd olivolja. Även marknadsföring kan ju sägas vara något som ingår i jobbet, och ju bättre marknadsföring desto mer försäljning. Allt detta ger högre vinst. Allt i sin ordning.

Men en skola! Där funkar det ju helt annorlunda. Ju bättre skolan gör sitt jobb, desto mer kan barnen och ungdomarna när de går ut, och desto bättre rustade är de för livet i samhället. Men får skolföretaget mer inkomster för det? Nej, självklart inte! Skolföretaget får en viss skolpeng för varje barn som går igenom deras system, oavsett hur bra eller dåligt skolan utbildar barnen. Inkomsterna är alltså totalt frikopplade från verksamheten, med ett undantag: Marknadsföringen. Det är den enda del av verksamheten där skolföretaget har ett ekonomiskt incitament att göra bra ifrån sig.

Utgifterna däremot är desto lättare för skolföretaget att påverka. Enkelt kan man säga: Ju mindre de gör, desto mindre kostar det, och desto högre vinst. Vad bra! Vi har gett våra skolor ett ekonomiskt incitament att göra så lite som möjligt för våra barn.

I kommunala verksamheter (alltså inte företag) går det ofta helt annorlunda till. Där förhandlar man varje år om att få en viss summa skattepengar till sin verksamhet, och måste argumentera väl för vad de behövs till. Om man vid slutet av verksamhetsåret inte har använt alla pengarna går de tillbaka in i budgeten, och i regel får man mindre pengar nästa år. Ja? Man använde dem ju inte, så tydligen behövde man dem inte.

Så är det väl för friskolor också? De får också en summa skattepengar av samhället för att utföra ett visst uppdrag, och om de inte har använt pengarna vid årets slut, då har de väl antingen inte utfört uppdraget, eller också behövdes inte så mycket pengar för uppdraget. Pengar kvar i kassan för en verksamhet som inte får några inkomster från det de gör, men däremot utgifter, är ju inte ett tecken på ett väl utfört arbete, tvärt om! Tydligen hade de ju kunnat göra mer, men avstod!

Så låt bli att prata om ”vinster i privata skolföretag”, det förvirrar bara debatten. Det ger intrycket av att något som i själva verket är dåligt är något bra. Låt oss istället kalla det för vad det är: ”Kvarblivna, outnyttjade skattemedel”.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Varför bara män i fotbolls-VM?

Sport Skulle ni kunna förklara för mig varför det, av totalt fem bilder från fotbolls-VM för hemlösa i Melbourne, inte fanns en enda bild på en kvinna? Trots att det väl var den kvinnliga turneringen som var nyheten; den spelades ju för första gången i år, stod det i artikeln.

Debatt
:

Mänskligheten ska bli vinnare inte kvinnorna'

'Jag är ledsen, tjocke killen i 4B att jag glömde dig, och jag tänker inte låta dig kapas av Pär Ström', skrev Maud Lindström i GFT den 2 februari. Lindström pratar om Per Ströms bok Mansförtryck och kvinnovälde, som beskriver män och kvinnor såsom två sidor i ett nollsummespel, där den ena sidan kan gå framåt enbart på den andras bekostnad.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Stockholms Fria