Utgången i valet tycks given, PRI:s kandidat Enrique Peña Nieto leder klart i opinionsmätningarna med över 40 procent av rösterna. Han har ett ungdomligt yttre och har satsat på att nå så många olika väljargrupper som möjligt under sin kampanj: fattiga, äldre, landsbor. Bland hans förslag finns en förbättrad tillgång till sjukvård, en utbildningsreform samt att få i gång ekonomin som har gått i stå.

Det är ett sargat och modfällt Mexiko som går till val. För sex år sedan satte presidenten Felipe Calderón in armén mot de mäktiga drogkartellerna i hopp om att stoppa det eskalerande våldet. Resultatet blev långtifrån det önskade. Runt 50 000 människor har dödats i strider mellan ordningsmakten och maffiorna samt i uppgörelser mellan olika kriminella ligor. Svårt vanställda kroppar, dumpade på gator och torg som en varning till maffiornas fiender, har blivit en del av vardagen. Staten har till och med förlorat kontrollen över vissa områden, främst i norra Mexiko, där maffiorna ostört pressar företag och privatpersoner på pengar för ”beskydd”.

Calderóns misslyckande har fått många väljare att återvända till PRI, som var statsbärande under drygt sjuttio år fram till 2000. Under PRI:s tid vid makten frodades visserligen korruptionen och tidvis även droghandeln. Men banden mellan den politiska makten och de illegala verksamheterna lyckades hejda den våldsamma utveckling som tog fart i mitten av 00-talet. För många väljare symboliserar PRI därför lugn och ro – korruptionen får man ta med en nypa salt.

Vänsterkandidaten Andrés López Obrador ligger tvåa med mindre än 30 procent av rösterna. Han förlorade det förra presidentvalet mot Felipe Calderón med en halv procentenhet och anklagade sedan denne för valfusk. López Obrador utnämnde en egen ”legitim” regering, men förlorade förmodligen politiska sympatier då han vägrade att godkänna valresultatet. Under årets kampanj har han försökt ändra stil, möjligen med Lula som förebild. Istället för att bli betraktad som en högljudd kritiker vill han framstå som en statsman som pratar om solidaritet och samarbete.

López Obrador har starkt stöd i den vänsterstyrda huvudstaden, från vissa fackföreningar samt bland många unga som är trötta på tomma löften från de stora partierna. Men han har svårt att övertyga breda sektorer i samhället som ser Peña Nieto som ett tryggare alternativ på presidentposten.

Den tredje huvudkandidaten är regeringspartiets Josefina Vázquez. Hon stöds enbart av cirka 25 procent av väljarna, ett tecken på presidentens misslyckande. Då valet avgörs i en enda omgång finns inte heller möjligheten att López Obrador och Vázquez stödjer varandra i en andra omgång.

Frågan är hur Enrique Peña Nieto ska tackla de allvarliga problemen om han lyckas bli vald. Det finns nämligen flera orsaker till att Calderóns väpnade strategi har misslyckats och det blir svårt att finna lösningar. Till exempel har USA förstärkt bevakningen längs gränsen mot Mexiko för att stoppa arbetskraftsinvandringen. Därmed har det även blivit svårare att smuggla narkotika norrut. Den minskande marknaden har lett till ökad konkurrens och mer våld mellan kartellerna som transporterar kokain från producentländerna i Sydamerika till den nordamerikanska marknaden.

Ytterligare ett problem är vapensmugglingen söderut. Många av offren för drogkriget har skjutits med vapen som har sålts norr om gränsen, där kraftiga handeldvapen kan köpas lagligt. Det tycks vara väldigt enkelt att smuggla vapen till Mexiko, ett problem som Barack Obama har tagit upp och erkänt att USA är medansvarigt för.

Slutligen har våldsvågen avskräckt investerare från Mexiko och tvingat inhemska företagare på flykt, med en sviktande ekonomi som följd. Samtidigt fortsätter landsbygden att avfolkas i takt med att jordbruket industrialiseras. Resultatet blir att ett stort antal unga män får svårt att skaffa arbete och lätt kan rekryteras av maffiorna.

Om Enrique Peña Nieto inte lyckas minska våldet och förbättra ekonomin för de fatti¿gaste är det stor risk för ett nytt missnöjesval år 2018.