Hans Linde, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, höll i seminariet ”Rosa pengar – finns de?”

– Tanken om ”rosa pengar” spär på en mytbildning om att hbtq-personer har det bättre ställt än andra. Det målas upp en bild av att hbtq handlar om det vita välbärgade bögparet som bor i innerstan. De finns, men de är inte representativa för oss som är hbtq-personer.

Tvärtom menar Hans Linde att forskning visat att hbtq-personer ofta diskrimineras på arbetsmarknaden och har det tuffare att få jobb på grund av sin sexuella läggning.

I Timbros rapport drivs tesen att det inte längre är lagstiftningen som driver utvecklingen framåt, utan marknaden. Något Hans Linde reagerat mot.

– De vill måla upp bilden av att det här med att jobba politiskt och engagera sig för RFSL och att ställa krav tillsammans, det är förlegat. Istället ska det räcka med att vi konsumerar hos gayvänliga företag. För näringslivet är det tacksamt om den verklighetsbeskrivningen etablerar sig.

Men rapporterna om ”rosa pengar” har inte bara inneburit något negativt för hbtq-rörelsen, menar han. Det har också gjort att Pride-festivaler runt om i landet har fått mer resurser.

– Fler företag har kunnat gå in och sponsra. Samtidigt måste hbtq-rörelsen vara vaksam. Vad händer med våra krav om vi samtidigt är beroende av sponsring utifrån?

Rapporten ”Rosa pengar” släpptes först 2002 och fick en uppföljning 2012. Bland annat redovisas hbtq-personers köpkraft.