År 2012 var ett rekordår vad gällde namnbyten i Sverige. Aldrig förr har så många svenskar bytt namn som i dag. Men det gäller i regel personer med namn som Svensson eller Karlsson som vill ha något mer unikt. Ofta i samband med giftermål.

– Den största anledningen som jag kan se är den individualiseringsprocess som vi ser i samhället.

I början av 2000-talet såg han däremot en annan trend. Att allt fler personer med ett utländskt klingande namn ville byta till ett svenskklingande för att skapa bättre förutsättningar för sig själva eller sina barn.

Vid en genomgång av namnbytena 2004 konstaterade Mattias Benke att 22 procent av alla ansökningar om namnbyte var just sådana. Oroväckande konstaterade Integrationsverket som påbörjade en utredning.

I slutrapporten som kom 2006 kunde de fastställa att de personer som bytt namn kunde räkna med en mer positiv inkomstutveckling än de som behöll sina utländskt klingande namn.

Anmärkningsvärt var också den särskilt höga frekvensen av personer som ville göra sig av med efternamnet Mohammed.

Enligt Mattias Benke är den typen av namnbyten nu ovanligare. Vid den senaste räkningen 2008 handlade det om 12 procent av alla ansökningar vilket innebar 185 namnbyten mot 276 stycken 2004.

– I och med att det är så få har vi inte sett någon anledning till att fortsätta att räkna. Det är väldigt resurskrävande. Jag har inte heller fått några indikationer på att det skulle ha ökat.