– Länsstyrelsen verkar vilja värna om det svenska, men det är en myt att det svenska djurskyddet är mycket bättre än i alla andra länder. Att vi har den självbilden tror jag beror på att djurskyddslagen låg i framkant när den kom 1988. Men nu har den några år på nacken, säger Camilla Björkbom.

År 2009 jämförde Djurens Rätt djurskyddslagarna i Norge, Finland, Österrike, Schweiz och Sverige i rapporten Världens bästa djurskydd. Man fann då att samtliga fem länder beskrev sin lag som världens bästa, och att Schweiz, Österrike och Norge har bättre lagar än Sverige ur djurens perspektiv.

Enligt länsstyrelsen har svensk köttindustri svårt att konkurrera utomlands på grund av de höga djurskyddskraven och eftersom det krävs en bra inomhusmiljö på vintern. Stämmer inte det?

– Det är ett av problemen, att djuren står inomhus. 99 procent av de svenska grisarna kommer aldrig ut. För uttjänta kor från mjölkindustrin och kor inom nötköttsproduktionen finns krav på utevistelse – men det är bara två månader om året. För hankalvar däremot gäller inte regeln om utevistelse. De föds upp under 1,5 år inomhus, sedan går de till slakt, säger Camilla Björkbom.

Andra problem inom den svenska köttproduktionen, enligt Djurens Rätt, är hönor får hållas i burar och att grisar får kastreras utan bedövning.

– Norge har förbjudit kastrering utan bedövning och Österrike har förbjudit burhållning. Genom att säga att Sverige har världens bästa djurskydd lurar man konsumenterna.

Att länsstyrelsen vill öka köttproduktionen är häpnadsväckande, säger Camilla Björkbom.

– Man kan ju fråga sig om det svenska djurskyddet är bra nog, istället för att prata om att vara världsbäst i jämförelse med de andra. Köttkonsumtionen borde minska, både för klimatet och djuren.