– Aktiviteter under lektionerna handlar i liten grad om att ifrågasätta, kritisera eller träna ställningstaganden. Snarare handlar det om att reproducera, att skriva av, som om det vore fastslagna sanningar och inte resultatet av värderingar, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Hon är aktuell med avhandlingen Tänka fritt, tänka rätt vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, för vilken hon har följt åtta lärare i svenska vid tre kommunala gymnasieskolor i landet under en längre period.

– Mycket handlar om att träna lydighet snarare än att ställa besvärliga frågor. Det skapar ett demokratiskt underskott. Eleverna får inte den demokratiska uppfostran som skolan ska utgöra för eleverna. Inom den skolpolitiska debatten talas det mycket om att elever ska tänka i nya banor, vara innovatörer och små entreprenörer, men för att kunna bli det måste man kunna gå på tvärs mot det invanda. Jag ser inte att sådan träning försiggår.

Varför har det blivit så här?

– En förklaring är friskolereformen som har skapat konkurrensutsättning och marknadsorientering. Skolledning och lärare måste fundera kring hur skolan framställs på skolmarknaden och på hur man kan optimera antal sökande elever till terminsstart. Då är det enklare att ha följsamma, lydiga elever än att hantera besvärliga, ifrågasättande elever, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Under forskningens gång har hon sett flera exempel på marknadsorienteringens baksidor.

– Till exempel vid öppet hus funderar lärare på hur eleverna kan representera skolan och vara skötsamma i möte med blivande elever. Jag har också sett exempel på en skolledning som korrigerar betygen för att de samlade betygen ska se bättre ut i relation till andra skolor.

Anna-Karin Wyndhamns förhoppning är att skolorna ska arbeta mer med värdegrundsfrågor och kritiskt tänkande.

– Man talar nästan bara om värdegrundsfrågor när man tycker att elever har bråkat, brustit eller avvikit från det normala. Det behövs övningar i kritiskt tänkande i den dagliga undervisningen.