Vi under skatter dignar ner | Stockholms Fria
Lennart Fernström

Inledare


Lennart Fernström
Fria Tidningen

Vi under skatter dignar ner

Att sänka skatten, eller ta bort den, för dem med små inkomster är en frihets- och demokratireform. Att sänka den för dem som redan har stor del av resurserna är däremot att skapa ett fåtalsvälde, skriver Lennart Fernström.

”Båd’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter dignar ner.” Fjärde strofen i Internationalen sjungs sällan i dag, men vittnar om att vänstern en gång i tiden, innan sossarna blev ett med staten, såg skatter som ett förtryck snarare än en befrielse.

I dag är det annorlunda. Tillbaka från semestern möts jag av Aftonbladets nej-till-skattesänkningskampanj. Den delas friskt av röda och gröna vänner i sociala medier, ja även frihetliga, anarkistiska och ideologiskt statsfientliga vänner.

Det är lätt att förstå reaktionen efter den dränering av trygghetssystemen som skett det senaste årtiondet – ja, det började faktiskt redan när sossarna satt vid makten – och som har lett till allt större klassklyftor. Aftonbladets kampanj är därför ur en populistisk synvinkel klockren. Men är det verkligen så enkelt att hög skatt är bra och låg skatt är dålig? Är textraden i Internationalen helt inaktuell bara för att sossarna de senaste hundra åren till största delen styrt staten?

Pengar är makt, de ger frihet att agera och göra saker en inte kan göra utan dem. Det innebär att varje skattekrona som tas in flyttar makt från individen till staten (EU, kommun, landsting). Vi blir maktlösare och hänvisas till de verksamheter som staten med hjälpa av skattepengarna kan bestämma är bra för oss. En sådan centralisering av makten till en liten elit kan aldrig vara positiv.

Men så finns det individer som har så mycket pengar, alltså så mycket makt, att de inte bara får stor frihet att styra sina egna liv, utan även styr över oss andra. Istället för att makten centraliseras till staten, centraliseras den till några få personer. För att ge alla, och inte bara några få, så stor frihet som möjligt att råda över sina liv, krävs därför att vi omfördelar resurserna genom att dessa individer beskattas.

Att sänka skatten, eller helst ta bort den, för dem med små resurser och inkomster är därför en frihets- och demokratireform. Att sänka den för dem som redan har alltför stor del av resurserna är däremot att skapa ett fåtalsvälde.

Men behöver inte staten, EU, kommuner och landsting alla de skatter som i dag betalas in? Har inte nedskärningarna i sjukförsäkringarna, a-kassan och så vidare visat vad som händer om skatterna sänks? I Aftonbladets populistiska kampanj ställs skolan mot skattesänkningar och då är det lätt att ta ställning mot skattesänkningar.

Men det finns mycket annat än skolan, a-kassan eller sjukförsäkringen som vi kan – och bör – spara in på. Förra året visade Naturvårdsverket att staten varje år lägger 50 miljarder på att subventionera miljöskadlig verksamhet inom transporter, energi, jordbruk och fiske. Att jämföra med de 16 miljarder som den nu föreslagna skattesänkningen kommer kosta. Och då var subventioner till miljöskadlig verksamhet som statliga vägsatsningar och försäkringar för kärnkraftsolyckor inte med. Sedan har vi alla andra företagsstöd, och ja, presstödet som denna tidning lever på hör dit. Allt som går till den politiska och byråkratiska eliten, liksom kungahuset. För att inte tala om hur stor del av våra skattepengar som går till JAS och militären. Till det kommer subventioner för medel- och överklassen såsom RUT, ROT och maxtaxan i barnomsorgen. Listan kan göras lång på saker som vi i dag betalar för över skattsedeln, men som borde läggas ner eller åtminstone sparas in på.

Dessutom behöver vi en grön skatteväxling för att få ordning på miljö- och överkonsumtionsfrågorna. I dag utgörs ca 60 procent av skatteintäkterna i Sverige av skatt på inkomster från arbete, medan skatt på konsumtion och kapital utgör ca 40 procent. Om vi skulle vända på det förhållandet skulle skatterna på arbete kunna sänkas med en tredjedel eller ca 300 miljarder.

Det finns all anledning att sänka inkomstskatterna och därmed flytta mindre makt till staten. Men det bör ske genom att vi höjer den skattefria zonen (grundavdraget) kraftigt, så att de som tjänar minst slipper skatt. Inte genom jobbskatteavdrag som framför allt gynnar dem med högre inkomster. Och de besparingar som görs bör inte göras på trygghetssystemen, eftersom trygghetssystemen (hur kantigt utformade de än är) flyttar pengar och därmed viss makt till dem som har minst.

Att alliansen gör precis tvärtom och sossarna inte har några planer på att ändra det är inte i sig en anledning att vara emot sänkta skatter. Det är bara en anledning att vara emot hur skatterna sänks idag. Därför är Aftonbladets kampanj mot skattesänkningar lika galen som Reinfeldts femte jobbskatteavdrag. Och lägre skatt för dem som har minst är lika viktigt idag som när Internationalen skrevs 1871.

”I sin förgudning avskyvärda,
månn' guldets kungar nånsin haft
ett annat mål än att bli närda
av proletärens arbetskraft?

Vad han skapat under nöd och vaka
utav tjuvar rånat är,
när folket kräver det tillbaka,
sin egen rätt de blott begär.”

Fakta: 

Några exempel på kostnader som skulle kunna sparas in eller minskas och både ge betydligt större skattesänkningar än 16 miljarder och satsningar på skolan och de sociala trygghetssystemen:

  • JAS – ca 90 miljarder (har redan kostat 130 miljarder)
  • Förbifart Stockholm – ca 60 miljarder
  • Subventioner av miljöskadlig verksamhet inom transporter, energi, jordbruk och fiske – ca 50 miljarder per år
  • Militären – drygt 45 miljarder per år
  • Medlemsavgift till EU – drygt 30 miljarder per år (till det kommer kostnaden för den byråkrati som EU-medlemskapet innebär för oss)

Lennart har sedan han första gången deklarerade varje år yrkat på avdrag motsvarande den del av hans skatt som går till militären, kärnkraft, motorvägar, kungahuset och annat djävulskap.

© 2021 Stockholms Fria