Med anledning av de många utspelen angående cannabis och efterföljande diskussion och artiklar vill vi gärna kommentera med följande:

Diskussionen och utspelen om cannabis har i dag en annan betydelse än det hade för 10–20 år sedan. Då hade vi inte den kunskap om cannabis som vi har i dag. Vi har i dag vetenskapliga fakta om hur cannabis påverkar hjärnans funktioner och vårt beteende.

Vi vet i dag på empirisk vetenskaplig grund (CAN och Rådgivningsbyrån i Lund) att hjärnans kognitiva funktioner försämras av de cannabinoider som lagras i hjärnan när man rökt cannabis (hasch eller marijuana). De drygt 60 cannabinoiderna i cannabis är psyko-aktiva substanser som tar sig in i receptorerna i hjärnan, ersätter de naturliga signalsubstanserna, skapar nya signaler som stimulerar hjärnans biokemiska belöningssystem och skapar felaktiga signaler i våra kognitiva funktioner.

Vi vet att dessa cannabinoider är fettlösliga och att det tar 4–8 veckor innan hjärnan brutit ner och gjort sig av med dem. Röker man oftare än var tredje vecka lagras alltså allt högre halter av dessa cannabinoider i hjärnan och de kognitiva förmågorna försämras allt mer.

Vi vet att efter en tids användning kommer användaren in i en fas som kallas kronisk påverkan som kännetecknas av håglöshet, oföretagsamhet och seghet. Man behöver röka på för att få något gjort och känna sig normal. Man börjar må dåligt. De negativa konsekvenserna av de nu höga cannabinoidhalterna har tagit över. Röker man tre gånger i veckan tar detta vanligtvis 6–12 månader – 92 procent av de som börjar använda cannabis slutar inom tre år.

Det är inte ovanligt att vi i jouren och i samtal med tidigare cannabisbrukare hör: ”Jo, visst fanns det människor som sa att cannabis var farligt, och att det var jättefarligt, och att man skulle sluta med en spruta heroin i armen eller i haschpsykos. Men det såg jag ju att det inte stämde. Hade jag vetat det här hade jag nog tänkt annorlunda. Nu har jag förlorat tre år av mitt liv då i stort sett inget blev gjort.”

Ungdomar i åldersgruppen 15–16 år som använder cannabis fördubblades då Portugal legaliserade cannabis. I Holland är det tre gånger så hög andel 15–16 åringar som använt cannabis som i Sverige. (EMCDDA)

Cannabis är till 96 procent debutdrogen och genomsnittsåldern för debuten är 14,5 år för de som hamnar i missbruk. (Rådgivningsbyrån i Lund.)

Ungdomar som söker hjälp och stöd för att ta sig ur sitt cannabisbruk blir inte kriminaliserade i Sverige.

Mot bakgrund av detta är det svårt att förstå de personer som argumenterar för att den fria marknadsekonomin och staten ska tillåtas tjäna pengar på att marknadsföra och sälja ett preparat som försämrar ungdomars kognitiva förmågor och som dessutom ofta gör dem beroende. Det är ju närmast en kapitalists våta dröm: En produkt som gör kunden beroende av att köpa mer och lagom loja och tröga för att inte begripa det.

Eller är det så att det är just där vi har den drogliberala lobbyns kärna? Att staten och näringslivet ser möjligheten att dra in stora pengar. Staten genom momsintäkter och stora besparingar på kostnaderna för polis, tull och rättsväsende. Näringslivet genom att få tillgång till en produkt som i år beräknas omsätta tre miljarder kronor i Sverige, som illegal drog. Med tanke på statistiken från Holland och Portugal kan de se fram emot minst en fördubbling av omsättningen vid en legalisering.

Vi anser det orimligt att låta ett stort antal ungdomar betala priset för att samhället misslyckats hantera de kriminella gängen och den organiserade brottsligheten, om det är det som är argumentet för en legalisering. Priset i form av några förlorade år då inte mycket blir gjort och det sista året i stigande vantrivsel.

Om alla som påverkar arbetet för folkhälsan låter sina tankar och överväganden ta avstamp i de fakta vi i dag vet om cannabis är vi övertygade om att många ungdomar besparas misstaget och obehaget av att själva, med sig själva som försökskaniner, ta reda på det.

Diskussion och debatt om cannabis och dess effekter är viktigt. För att denna diskussion och debatt ska bli relevant behöver vi alla ta ansvar för att vi utgår från korrekta förutsättningar.

För vem av oss vill ta ansvaret för att en generation ungdomar känner sig lurade eller undanhållna viktiga fakta?