Normbrytande nyheter
Det är inte helt lätt att placera författaren till Den yttersta verkligheten. Lite i förbigående presenterar han sig som civilingenjör, och han åberopar många svenska arbeten och även personliga kontakter med svenskar. Men hans svenska är inte felfri, bland annat skriver han veteatomen i stället för väteatomen!
Krogens Poeters Parlament inleddes på gatan. Närmare bestämt vid Fatburstrappans fot, nedanför Medborgarplatsen på Södermalm. Det var på vårdagjämningen 20 mars 1993. SFT har träffat Claes Fredelius som har alltid valt ett alternativ sätt att göra poesi och att vara poet.
Om man älskar film och med vemod betraktar filmindustrin och dess marknadsinriktade kompromisser med konstnärlig kvalitet, kan man älska Dreamers för dess lovsång till filmens livsomstörtande kraft. I en verklighet där filmskapares visioner klipps sönder av målgruppsmedvetna filmbolagsbossar, och där en Oscar eller Guldpalm betraktas som en PR-framgång, är det lätt att sälla sig till filmens huvudpersoner och oförbehållslöst leva film.
I dag vandrar vi in i Mittens rike - och ut igen för att hämta en i min förra artikel utlovad cappuccino.
Ända sedan 1600-talets början kastade Europa, inte minst Sverige, alltmer lystna blickar mot Kina, avundsjuka på dess lukrativa och högst hemliga silkesindustri, som hade bedrivits sedan ungefär 4000 f Kr. Inget annat att göra än att efterapa företeelsen. Under inflytande av en merkantilistisk näringspolitik anlades under det sena 1600- och 1700-talet
sidenfabriker i många europeiska länder.
Det var en högsommar på 1960-talet. En het, dammig juli hade nått sin mitt: om två veckor skulle jag fylla 18. Jag hade ingen vidare lust att stanna i Paris utan M. Hon hade gett mig sin adress i Växjö, en kram - och åkt hem. Jag lovade att hålla kontakt.
Stefan Hammarén är en författare som gör förtjusande experiment med språket. Ett språk som är svenskt men samtidigt tillhör alla andra språk eller inget alls.
Nu har Stefan Hammarén givit ut sin första diktsamling: På solfläckens barnhem.
Hammaréns diktkonst är meta-poetisk eller snarare anti-poetisk.
'I am in training. Don't kiss me,' står det på den tröja som bärs av personen på utställningens affisch. Är det en kvinna, en man eller något annat? Fotografiet avbildar Claude Cahun (1894-1954) som på majestätiskt sätt bildar mittpunkten i den mycket ambitiösa utställningen Speglingar som visas just nu på Kulturhuset.
Boken Stenblödning av Ibrahim al-Koni är en är en sällsam historia, av en av Libyens stora författare. Al-Koni har bott och varit verksam i både Moskva och Warzawa, och är sedan början av 1990-talet bosatt i Schweiz. Men sitt ursprung har han i den libyska ökenstaden Ghadames. Han tillhör tuaregerna, ett ökenfolk med ett eget språk och en särpräglad kultur. Det är därifrån al-Konis berättelse utgår.
Under 1960-talet fram till början av 80-talet drev den sydafrikanska apartheidregimen en censurpolitik som var en av världens mest omfattande. Inte bara böcker, tidskrifter, filmer, teaterpjäser utan också leksaker, t-tröjor, nyckelringar - allt som kunde bära på icke önskade budskap - granskades. Hur statlig censur inverkar på författare har 2003 års nobelpristagare i litteratur sydafrikanen J.M. Coetzee diskuterat i sin essäsamling mot presstvång: Giving Offense - Essays on Censorship, University of Chicago Press, 1996.
Den som inte träffat Åsa Grennvall utan bara läst hennes serier, skulle lätt kunna tro att hon lider av svåra depressioner, men riktigt så är inte fallet. Vi träffas och pratar serier, klyschor och utanförskap.
© 2025 Stockholms Fria