Ulf Stolt pekar på det rum där han tycker att vi ska genomföra intervjun. Rummet är fullproppat av flyttkartonger.

– Vi ska snart flytta till nya lokaler på Timmermansgatan, säger Ulf Stolt, lite ursäktande.

Det är långt ifrån första gången redaktionen flyttar även fast man nu varit i lokalerna på Krukmakargatan sedan slutet på 00-talet.

Ulf Stolt som är chefredaktör på Situation Stockholm, har arbetat på tidningen sedan det första numret trycktes i slutet av augusti 1995. De två första åren minns han som väldigt röriga. Man bytte lokal stup i kvarten. Ibland gjorde man tidningen i en föreningslokal, ibland hemma hos någon medarbetare som bodde centralt.

– Allt var väldigt löst organiserat. Ingen hade någon utbildning för att göra tidning eller för att arbeta med sociala frågor och hemlöshet. Det var någon slags nybyggaranda på något märkligt sätt, utan att det fanns ett land att bygga i.

Det var Malin Lindfors Speace som med inspiration från gatutidningen Big Issue i London grundade Situation Stockholm. 1995 var arbetslösheten hög och arbetsmarknadsåtgärderna många. Till en början var alla som arbetade med Situation Stockholm anställda genom olika former av ams-projekt, inklusive Ulf Stolt, som utan journalistutbildning lyckats få ett fåtal krönikor i publicerade i Östgötakorrespondenten och därmed kvalade in som den med längst journalistisk meritlista i gruppen. Det första numret trycktes i 2000–3000 exemplar. Han minns inte så mycket av innehållet i det allra första numret.

– Det var naturligtvis inte så publicistiskt bra. Kvaliteten på tidningen var förskräcklig.

Så småningom började Ulf Stolt att ta ledning för arbetet på tidningen. I takt med att kollegornas ams-anställningar löpte ut, började han höra av sig till skribenter som han själv hade förtroende för. De fick skriva artiklar till tidningen för ett mindre arvode.

Under de första två åren kom tidningen ut sporadiskt. Ambitionen var att den skulle komma ut en gång i månaden. Men det funkade inte alltid så bra. Ibland kunde det gå tre månader mellan numren för att det inte fanns pengar till att göra ett nytt.

– Det fanns 100 anledningar till att bara lägga ner. Hade vi gått JMK, hade vi begripit efter 20 minuter, att det här är mer dödfött än något annat. Men eftersom vi inte begrep det så fortsatte vi.

Men hösten 1997 kom vändpunkten. Då fick tidningen 3-årig finansiering genom ett EU-projekt. Pengarna gav redaktionen möjlighet att komma på fötter. Man skaffade datorer och en lokal på Döbelnsgatan där redaktionen höll till i tio års tid. Sedan 1997 kommer tidningen ut regelbundet sista onsdagen varje månad. Numer köps den av runt 33 100 personer varje månad. Situation Stockholm innehåller allt ifrån kulturreportage till nyhetsartiklar om missbruksvården och man har fått många fina priser. 2005 fick Situation Stockholm, Svenska Pen:s Bernpris som i sin motivering bland annat berömde tidningens kulturbevakning. Tidningen har även fått Publicistklubbens stora pris 2006 med motiveringen att tidningen ger en röst åt de utsatta och utslagna i samhälle. För det är inte bara professionella skribenter som bidrar till innehållet i tidningen. I varje nummer finns även texter av tidningens försäljare. Texterna kan vara dikter, betraktelser eller minnen.

Ulf Stolt berättar att det var just mötet med försäljarna som var en viktig drivkraft till att fortsätta göra Situation Stockholm under de första motiga åren. För en sak förstod han tidigt:

– Det betydde någonting för dem att sälja tidningen, den blev viktig för dem.

I dag är det människor med utbildning inom missbruk och psykisk sjukdom som sköter kontakten med försäljarna. Det är bra tycker Ulf Stolt som anser att det är viktigt att försäljarna får ett professionellt bemötande. Men han hejar och pratar fortfarande med många av försäljarna när de kommer till redaktionen för att till exempel hämta tidningar. Åren på Situation Stockholm har gett honom en mer ödmjuk syn på livet.

– Jag har fått en förståelse för livets villkor. En insyn i att det inte är så jävla lätt att vara människa och en respekt för att man måste försöka leva så gott man kan ändå.

Under de 20 år som Situation Stockholm har funnits, har Ulf Stolt märkt hur situationen för tidnings försäljare har förändrats.

– När vi började såldes ingenting annat på gatan.

Ulf Stolt beskriver sen hur konkurrensen om uppmärksamheten på gatan har hårdnat. I slutet av 90-talet kom Metro och andra gratistidningar. Några år senare kom försäljare som ville värva människor till Världsnaturfonden eller kränga på den förbipasserande ett nytt telefonabonnemang. För några år sedan kom en ny grupp hemlösa – EU-migranterna.

– Trängseln påverkar människors perception på gatan. Det blir en tävling om människors uppmärksamhet. Folk stänger av, på 20 år har det blivit en jätteförändring i gatumiljön.

Sedan januari säljer många EU-migranter en egen tidning. De får inte sälja Situation Stockholm. Jag undrar varför Situation Stockholm, valt att prioritera en grupp hemlösa framför en annan.

– Vår målgrupp är människor som har rätt till missbrukshjälp och annan samhällshjälp också. Det är det vi kan och är utbildade för att jobba med.

För två månader sedan skrev Ulf Stolt en artikel i Situation Stockholm med rubriken Andra gator idag. I den beskrev han hur det ökade antalet EU-migranter på gatorna i Stockholm alltmer kommit att påverka arbetsmiljön för Situation Stockholms tidningsförsäljare. I artikeln intervjuar han bland andra Tony som brukar sälja Situation Stockholm vid Gamla stan och på Hötorget. Tony säger:

”När jag kommer och ställer mig i dag så tar det tio minuter så kommer det fyra, fem EU-migranter och ställer sig där med sina tidningar, trycker upp den i ansiktet på folk.”

Ulf Stolt artikel fick stor spridning bland främlingsfientliga grupper på nätet och renderade i väldigt många hatiska kommentarer. En person skrev till exempel ”De där tiggarzigenarna är bara skumraskpatrask. Bara håller på med en massa skit och är fula otrevliga.”

Ulf Stolt har inte själv läst kommentarerna men säger att han var medveten om att den artikel han skrev kunde leda till den här typen av reaktioner. Men tycker själv inte att han har något ansvar för de reaktioner som artikeln ledde till.

– Det kan man inte som skribent göra så mycket åt. Frågan är vad alternativet är. Det blir väldigt svårt om man inte kan skriva texten. Verkligheten ser ju ut på ett sätt.

Under de senaste veckorna upplever han att den konflikt han beskrev mellan EU-migranter och Situation Stockholms försäljare har mattast av.

– Det var en period som väldigt stökig. För två till fyra veckor sedan var det rätt mycket konflikter. Men det har verkligen dött.

En av Situations Stockholms försäljare är Anna Ridderberg. Hon upplever sällan konflikter när hon säljer sina tidningar. Hon brukar stå utanför Ica Maxi i Nacka Storängen och sälja Situation Stockholm. Det är ett bra ställe att stå på tycker hon. Den här dagen har det gått extra bra.

– Jag sålde 12 tidningar på 3 timmar, säger hon.

Anna Ridderberg tjänar 25 kronor på varje tidning hon säljer, för pengarna brukar hon köpa mat inne på Ica Maxi. Att den tidningen hon säljer snart firar 20 år inget hon funderar så mycket på. Men hon hoppas att jubileet ska leda till extra många kunder av den tidningens nummer.