Stereotypa skildringar av funktionshinder i SVT
Hurdan är en funktionshindrad person? Marina Ghersetti, universitetslektor i journalistik, har på uppdrag av Handikappförbunden tagit fram en rapport om hur funktionshindrade skildras i SVT:s nyhetssändningar. Svaret är: stereotypt. Om de skildras alls.
Studien har kartlagt hur funktionshinder och personer med funktionshinder skildras i Sveriges Televisions nyhetsprogram. Och resul- taten är entydiga: inslag om funktionshinder är sällsynta i nyhetsprogrammen. De få gånger som funktionshindrade tar plats i tv-rutan är det som privatpersoner, eller som representanter för en grupp med särskilda behov och problem. Aldrig som makthavare eller representanter för yrkeslivet – att jämföras med resten av befolkningen som sällan kommer till tals som privatpersoner.Forskningsrapporten är skriven av Marina Ghersetti, universitetslektor på institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG, på uppdrag av Handikappförbunden.Resultaten som framkommit förvånar varken Marina Ghersetti eller Örjan Brinkman, generalsekreterare för Handikappförbundens samarbetsorgan.– Nej, jag är inte alls förvånad, jag känner igen bilden, säger han.Han, liksom Marina Ghersetti, menar att en del av problemet ligger i medias dramaturgi, där man jobbar med snabba, korta nyhetsinslag. Men han tycker att SVT som en del av public service har ett ansvar för att balansera bilden.– Vi kan förstå varför det ser ut som det gör, men inte acceptera konsekvenserna av det, säger han.
Det stora problemet är att en negativ mediebild, där personer med funktionshinder framställs som passiva patienter istället för komplexa samhällsmedborgare, påverkar bilden av funktionshindrade hos gemene man. Det kan leda till diskriminering av funktionshindrade i till exempel arbetslivet.– Det gör att man kanske inte vill anställa en funktionshindrad eller ens kalla till intervju. Det påverkar ens chanser på arbetsmarknaden, fast bilden inte alls stämmer med verkligheten.Mildred Erikson, biträdande chef för Nyheter och Samhälle på SVT, är inte heller överraskad av rapportens resultat.– Vi kan bli bättre på att beskriva samhället som det är. Det handlar om att försöka beskriva verkligheten så att man som tittare känner igen sig. Vi jobbar med mångfaldsarbete i bred bemärkelse, även vad gäller kön, ålder och etnicitet, säger hon.
Funktionshindrade är inte den enda grupp som beskrivits stereotypt i medier. Också andra minoriteter, som på något sätt avviker från samhällets normer, tenderar att rapporteras om på ett generaliserat sätt. Ett exempel är olika etniska grupper. När det gäller skildring av invandrare i medier märks en ökning av hur man kommer till tals även när det handlar om frågor som inte rör ens situation som invandrade.– Jag är övertygad om att rapporteringen på sikt blir bättre även när det gäller personer med funktionshinder. Det handlar om att väcka en medvetenhet, och föra en dialog mellan redaktioner och handikappförbunden. Även handikappförbunden behöver anpassa sig till nyhetsdramaturgin, säger Marina Ghersetti.Mildred Erikson på SVT tror också på samtal och att ha problemet för ögonen.– Mångfaldsarbete är inte bara att vidta vissa åtgärder utan att ändra sitt tänkande, säger hon.En redaktion på SVT skiljer sig dock markant åt i det att den i sin rapportering skildrar personer med funktionshinder positivt och inte som offer: [email protected]