Svenska medier ger vinklad och onyanserad bild av Kina
Svenska medier skildrar Kina genom ett ”politiskt korrekt” filter och gör sig därmed skyldiga till att tillämpa en liknande form av censur som den regim i Kina som man kritiserar, menar John Hamben. Han anser att skildringen av kineser ofta är nedsättande och att medierna på förhand bestämt sig för en nyhetsvinkel istället för att nyansera och ge utrymme åt olika perspektiv.
Lördagen den 26 april manifesterade 2500 svenska kineser i ösregn på Sergels torg efter en demonstration i solsken. Med start från Mynttorget sträckte sig demonstrationståget från PK-huset på Hamngatan till slottet och var närmare en kilometer långt. Budskapet var: för ett opolitiskt OS och 56 folkgrupper i en stor familj. Har svenska medier verkligen ställt sig frågan: vad är det som motiverar tusentals svenska kineser till denna manifestation och gjorde vi i media ett opartiskt jobb i vår rapportering?
Det är med sorg och oro som vi svenska kineser, varav många av oss lämnade Kina efter händelserna på Himmelska fridens torg 1989, på senare tid i media kunnat konstatera en negativ inställning till de olympiska spelen och förslagen om politisk bojkott. Det är vår innerliga önskan att de olympiska spelen inte ska offras på politikens altare. Beijing-OS 2008 är ett folkets OS – inte regimens OS. Bojkottar man Beijing-OS, är det främst kinesiska folket man sårar. Att detta ska vara så förbaskat svårt att förstå!
Om man, som individ eller grupp, inte delar västvärldens ”politiskt korrekta” mediebild av Kina så bemöts man i bästa fall av en isande tystnad eller i värsta fall en nedsättande beskrivning av oss kineser. Vid vår manifestation fokuserade flera medier på en muslimsk minoritets OS-protest samt personen som viftade med den tibetanska flaggan vid Sergels Torg. Vidare rapporterades det i nedsättande ordalag om ”uppemot” 500 kineser i ”en välregisserad samling” vid Mynttorget där det ”skanderades på kinesiska”. En formulering som doftar diktatorisk manipulation. Ingen medlem av den svenska presskåren har ställt frågan: vem står bakom denna manifestation och varför? Borde det inte ingå i det journalistiska uppdraget?
I den fria världen sitter media med den verkliga makten att påverka opinionen. I tidningarnas reportage har inte ett enda ord skrivits om de tusentals kineser som ihärdigt stod i regnet och lyssnade på talarna. Istället handlade artiklarna om en handfull separatister som fick rulla ihop sina flaggor efter tillsägelse från polisen. Den dialog med media och svenska folket som vi svenskkineser hade hoppats på uteblev helt och hållet. Det är skrämmande hur manifestationen, dess ursprung, syfte och mål ignorerades av stora delar av media samt att de nyheter som nådde ut filtrerades genom ett politiskt korrekt filter innan de nådde läsarna. Detta trots att det skrivs mer om Kina idag i media än någonsin tidigare. Mycket märkligt.
Vad är det för skillnad på svenska journalisters politiskt korrekta filter och den kinesiska regimens raka censur av avvikande åsikter?
Den negativa inställningen i västerländsk press har orsakat starka protester över hela världen. Många läsare har nu börjat ställa frågor – är denna artikel verkligen opartisk? Nu har ett antal utländska medier rättat till sina felaktiga uppgifter och några har till och med bett sina läsare om ursäkt. Borde inte svenska medier ställa frågan till sig själva: Har vi verkligen rapporterat opartiska fakta till svenska folket?
