Mattias är 23 år och för närvarande student vid Stockholms universitet. Han har för vana att stjäla de saker han behöver, och ser ingenting fel i det.
- Det handlar om omfördelning av resurser, jag ser ingen anledning till att jag ska vara fattig, säger han.
Färsk statistik från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda snatterier och butiksstölder minskade med sex procent i landet som helhet förra året. Men det är inte läge att tala om något trendbrott. Sedan 1950-talet har antalet anmälda snatteribrott följt en stegrande kurva.
Stina Storm på Svensk Handel menar att det finns en tilltagande acceptans i samhället för de så kallade mängdbrotten.
- De här siffrorna är bara toppen på ett isberg, säger hon. Man brukar säga att en halv procent av alla snatterier polisanmäls. Vi brukar ha handuppräckning på våra medlemsmöten. Våra medlemmars bild är att snattandet ökar men att det inte är någon idé att anmäla. Så om de här siffrorna säger någonting så är det att anmälningsbenägenheten minskar. Man ger helt enkelt upp.

Till kategorin mängdbrott hör bland annat snatterier och butiksstölder. Utmärkande för mängdbrott är att de begås av ett stort antal människor, varav många inte betraktar sig själva som kriminella.
Mattias bekräftar delvis den bilden. Han är inte avvikande från omgivningen på något sätt, möjligtvis med undantag för att han har 47 i skostorlek.
Några moraliska problem med sitt snattande har han svårt att se.
- Mat till exempel är en sådan grej som jag tycker borde vara gemensamma medel. Man ska inte neka någon att äta. Jag skulle däremot aldrig stjäla av en privatperson. Jag vill ju göra rätt för mig men som saken ser ut just nu så lever vi i ett klassamhälle. Då är det upp till var och en att agera utifrån de förutsättningarna, säger han.

Stina Storm på Svensk Handel har inte samma syn på saken.
- Det säger sig självt. Vem ska bekosta det? En dagligvaruhandlare ska ju inte behöva betala för någon annans mat. Om man inte har pengar så finns det ju härbärgen i sådana fall.
Numera finns till och med forum för snattare på internet, där man kan byta tips och erfarenheter kring ämnet. Något som Stina Storm ser som alarmerande.
- Det är skrämmande. Det här visar på de absurda tendenserna som finns i samhället i dag. Det är ok att ta, bara det är lite grand. Vi inom Svensk Handel vill ju driva frågan att allt är stöld, även om det är 'lite grand' så att säga.

Hur tycker du att man ska få bukt med snatterierna?
- Vi hoppas mycket på 'snattofonen'. Om vi kan få polismyndigheterna i respektive län att gå med på att ta emot anmälningar per telefon och snabbutreda snatteribrotten så kommer anmälningsbenägenheten att öka bland våra medlemmar. Om den här utvecklingen får fortsätta så kommer vi att få ett väldigt otrevligt samhälle. Vill vi ha butiker där vi får ringa på en klocka för att bli insläppta?
Stina Storm menar att attityder som senare leder till snatteri grundläggs i tidig ålder.
- Det handlar om de signaler och markeringar man skickar till barnen. Om föräldrarna står och smakar av lösgodiset och klämmer på frukten så kommer barnen ta efter. Skolan har dessutom en viktig roll att spela, det handlar om att lära barnen att mitt är mitt och ditt är ditt, säger hon.

Mattias har en helt annan syn på saken. Vad som tillhör vem är bara ett uttryck för en skev fördelning av samhällets resurser.
- Samhället i dag bygger på att vi alla ska jobba för att tjäna pengar, som vi sedan ska lägga på överkonsumtion av en massa prylar. Att snatta blir därför en form av motstånd. Det har ingenting med spänning att göra, säger han.