Landstinget driver på EU om miljövänliga läkemedel
I Stockholms dricksvatten finns det rester av läkemedel som reningsverken inte klarar av att bryta ner. Nu jobbar landstinget för att starta en diskussion i EU om att göra befintliga läkemedel mer miljövänliga.
Stockholms Läns Landsting, SLL, kartlägger för fjärde året i rad nya läkemedel i stans dricksvatten. Substanserna kommer dels från det invånarna kissar ut och dels från läkemedelsindustrins utsläpp. Men någon risk att vi påverkas av de minimala halterna finns inte, konstaterar Åke Wennmalm som är miljödirektör på SLL.
– Vi talar om så små doser som miljontedelar av ett gram.
Däremot påverkas djur. I närheten av reningsverk har man påträffat tvekönade fiskar och enligt studier kan bland annat p-pillerrester störa fiskars hormoner och reproduktionsförmåga.
Nu driver landstinget ett projekt gentemot EU för att diskussionen om miljöklassificerade läkemedel ska få större effekt. Ett förslag är att designa om befintliga läkemedel så att de lättare bryts ner av reningsverken.
– Det finns exempel på mediciner där man bytt ut en molekyl. Effekten av det blev att medicinen lättare togs upp av tarmen samtidigt som den bröts ner snabbare. Men framöver hoppas vi givetvis att tillverkningen av miljövänliga läkemedel sker från grunden, säger Åke Wennmalm.
I framtiden hoppas man väcka frågan på global nivå. Men då krävs det att hela EU spänner musklerna.
– Sverige utgör en procent av den totala läkemedelsindustrin. Men om EU får upp ögonen kan det bli lönsamt för producenterna att tillverka miljövänliga läkemedel, menar Åke Wennmalm.
I Europa är halterna i vattnet förhållandevis låga. Men i Sydostasien där 80 procent av världens läkemedelsindustri är koncentrerad pumpar producenterna ut kopiösa mängder substanser i vattendragen. Joakim Larsson, docent på Sahlgrenska akademin i Göteborg, har i en studie gjort vattenprover i den indiska miljonstaden Patancheru.
– Bara där släpptes det ut lika mycket ciprofloxacin, ett antibiotika, på en dag som hela Sveriges befolkning konsumerar på fem dagar.
Den indiska staden är ett centrum för landets snabbväxande läkemedelsindustri och nedanför stadens reningsverk hämtar miljoner människor sitt dricksvatten.
– Koncentrationen av ciprofloxacin är högre i det renade vattnet än i en människa som behandlats med en kraftig dos av läkemedlet, säger Joakim Karlsson.
Läkemedlet används bland annat till svår urinvägsinfektion, gonorré och blodförgiftning. Värsta scenariot är om det höga intaget av läkemedelssubstanser påverkar resistensutvecklingen.
– Om invånarna får i sig för mycket ökar risken att farliga bakterier så småningom blir resistenta mot läkemedel.
Miljöklassificering av läkemedel:
EU:s regler tillåter inget tvingande nationellt system för miljöklassificering av läkemedel.
De forskande läkemedelsföretagen, LIF, tog därför initiativet till att utveckla ett system för frivillig miljöklassificering. Modellen har sedan 2004 utformats i samarbete med Läkemedelsverket, Stockholms läns landsting, Apoteket och Stockholms kommuner och landsting.
Läkemedlen bedöms bland annat utifrån:
Persistens: Förmåga att motstå nedbrytning i vattenmiljö.
Bioackumulation: Ansamling i fettväv hos vattenlevande organismer.
Toxicitet: Giftighet för vattenlevande organismer.
Målet är att alla läkemedel som säljs i Sverige ska vara klassificerade utifrån miljöpåverkan år 2011.
Källa: FASS.se