Debatt


Jesper Jerkert • Föreningen vetenskap och folkbildning
Stockholms Fria

Antroposofisk medicin kan utvärderas på samma sätt som andra metoder

Antroposofisk medicin har funnits i över 80 år, men anhängarna har inte visat något intresse för att utvärdera sina metoder på ett tillförlitligt sätt. Det är inte rimligt att den antroposofiska medicinen ska få särskilda fördelar. Den bör utsättas för samma prövning som andra metoder, skriver Jesper Jerkert i ett svar till Louise Ramsby.

Louise Ramsby har den 6 december skrivit under rubriken ”Antroposofiska läkemedel kan inte bedömas på samma sätt som traditionella”. Hennes huvudbudskap är nog – trots hennes närmast religiösa retorik – det som står i hennes rubrik. Några argument för tesen att antroposofiska läkemedel inte kan utvärderas på samma sätt som andra läkemedel anförs dock inte. Ramsby ägnar avsevärt utrymme åt att försöka visa att den vanliga sjukvården inte är bra. Även om det hade varit sant så är det irrelevant. Den antroposofiska medicinen måste bedömas på sina egna meriter.

Möjligen anser Ramsby att detta är ett argument: ”varje fall [är] unikt, vilket omöjliggör standardförskrivningar och likriktade behandlingsförlopp”. Men varje fall är unikt även i den vanliga sjukvården. I den mån man inom den vanliga sjukvården gör ”standardförskrivningar” så är det för att man har goda skäl att tro att de hjälper. Det spelar ingen roll hur unika sjukdomsfallen är, eller hur individuellt man anpassar behandlingen – den går fortfarande att utvärdera vetenskapligt. Det finns många exempel på icke standardmässiga behandlingsmetoder som blivit vetenskapligt utvärderade inom den vanliga sjukvården.

Antroposofisk medicin har funnits i över 80 år, men anhängarna själva har hittills varit synnerligen ointresserade av att utvärdera sina metoder på ett tillförlitligt sätt. I den mån antroposoferna producerar något forskningsliknande så brukar det röra sig om rapporter där man sammanställt enkäter över hur nöjda patienter man har. Sådana rapporter verkar kunna lura en och annan politiker, men säger intet om huruvida den antroposofiska medicinen har någon specifik effekt.

Antroposoferna använder en mycket stor mängd preparat. De allra flesta har aldrig utvärderats, vare sig av antroposoferna själva eller av någon annan. Det mest kända preparatet, Iscador som används mot cancer, har dock utvärderats och då befunnits sakna värde. (Detta har naturligtvis inte hindrat antroposoferna från att fortsätta använda det, och hittills inte heller politiker från att fortsätta ge dispens för injektion av Iscador.)

Det saknas i dag skäl att tro att den antroposofiska medicinen fungerar. Det finns just ingen forskning som talar för den, och dess bakomliggande teori förefaller minst sagt osannolik utifrån vad vi redan vet om människan och världen. Antroposofisk medicin är inte grundad på kunskaper som nåtts genom praktisk erfarenhet utan bygger på Rudolf Steiners (1861–1925) andliga uppenbarelser. Magiska och förvetenskapliga samband mellan substanser och människokroppens funktion förutsätts vara en realitet i den antroposofiska medicinen. Som exempel kan nämnas att många av antroposofins läkemedel bereds på homeopatiskt vis, det vill säga späds och skakas enligt rituella principer som saknar varje form av sakligt stöd. Vidare är reinkarnationstro viktig i den antroposofiska medicinen. Steiner ansåg att en rad sjukdomar orsakades av händelser i den drabbades tidigare liv.

Det är inte rimligt att just den antroposofiska medicinen ska få en gräddfil i det svenska sjukvårdssystemet. Tvärtom är det rimligt att den utsätts för samma typ av granskning som andra metoder.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria