Mindre bostadsdiskriminering i Stockholm i än andra storstäder
Etniska minoriteter i Stockholm löper mindre risk att diskrimineras på bostadsmarknaden än i Göteborg och Malmö.
– Stockholm har ett tydligare regelverk i sin bostads- förmedling vilket minskar risken för personliga åsikter, säger Birgitta Berg, pressansvarig på DO, ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
I en ny rapport menar DO att en betydande orsak till den ökade bostadssegregationen i Sverige beror på att bostadsförmedlingarnas luddiga regelverk öppnar upp för diskriminering. Enligt Johan Hjalmarsson, projektledare för rapporten, är kriterierna för vilka som får hyra alldeles för godtyckliga.
– För att minska risken att etniska minoriteter missgynnas måste bostadsbolagen bli öppnare och tydligare med vad som gäller för att få bostad, säger han.
DO menar i rapporten att de grupper som utsätts för mest diskriminering är romer, afrosvenskar och muslimer. Terje Gunnarsson, ordförande för Hyresgästföreningen i Stockholm, är medveten om problemet.
– Vi har märkt att medlemmar med utländsk härkomst har större problem med att byta lägenhet. Det är inget nytt och vi hanterar det i vårt löpande arbete genom att företräda dem som ber om hjälp, säger han.
Under projektets treåriga tid har DO fått in runt 200 diskrimineringsfall i bostadsärenden. Åtta av tio anmälningar kommer från storstäderna.
– Dessa anmälningar är bara toppen på ett isberg. Om man tittar på anmälningsbenägenheten hos de drabbade grupperna är den väldigt låg. Diskrimineringen blir en del av vardagen och ibland är det svårt att ens klä det man utsatts för i ord, säger Birgitta Berg, pressansvarig på DO.
Enligt Birgitta Berg ligger Stockholm förhållandevis bra till om man jämför med andra städer. Den statliga utredningen “Effektiv bostadsservice och förmedling av bostäder – ur ett dubbelt perspektiv” visar att det är lättare att diskriminera etniska grupper i exempelvis Göteborg och Malmö. Kraven från hyresvärdarna är otydligare och processerna mer slutna vilket lämnar utrymme för godtycklighet och personliga åsikter hos handläggarna.
– Stockholm är inget föredöme när det gäller segregation. Men hos exempelvis Stockholms stads bostadsförmedling finns en öppenhet och tydlighet där urvalet i första hand baseras på kötid. I vissa fall grundas det även på inkomst, men då är kravspecifikationerna noga utsatta. Risken för godtyckliga bedömningar blir betydligt mindre då, berättar hon.
Nu föreslås en rad åtgärder för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden. DO:s förslag är bland annat att kommunerna i Sverige ska ta en ledande roll i att utveckla icke-diskriminerande förmedlingssystem och att vissa utsatta grupper ska få extra hjälp när de söker bostad i form av lägre inkomstkrav eller förtur i bostadskön.
