Förtätningar skapar ingen innerstad
Vi har inget emot att det byggs täta städer. Det vi vänder oss emot är ovarsamma förtätningar i befintliga områden. Märkligt nog förefaller ingen uppmärksamma de gånger vi faktiskt sagt ja till att bygga i grönmarkerade områden, oftast då i mycket goda kollektivtrafiklägen, skriver Mats E P Lindqvist och Cecilia Obermüller i ett svar till Alternativ stad och Yimby.
Vi är mycket är glada att över den livliga debatten om Stockholms grönområden. Detta har under allt för lång tid varit en icke-fråga i Stockholms stadsplanering, där gröna områden klassats som exploateringsbar mark utan funktion, trots allt vi i dagsläget vet om naturens ekosystemtjänster och positiva effekter för livsmiljön.
Vi vänder oss med detta svar främst till Yimby och Alternativ stad. Till dem vill vi säga att vi inte är emot att det byggs täta städer.
Det är helt riktigt att täta städer kan vara det mest miljövänliga sättet att bo på. Men en miljövänlig tät stad förutsätter en god helhetsmässig planering. Hammarby sjöstad är ett bra exempel på steg i rätt riktning för en sådan planering.
Faktum är att alla partier i Stockholm vill bygga många nya bostäder i Stockholm på nordvästra Kungsholmen, i Värtan- och Hjorthagsområdet, Norra Stationsområdet, Kista, Hammarby Sjöstad, Liljeholmen Årstadal, Bromstens industriområde, Annedal Ulvsunda – det handlar om många många tusentals lägenheter. Därutöver har vi från miljöpartiet alltid hårt drivit frågan om nedläggningen av Bromma flygplats, ett område stort som Östermalm, där det kan skapas en tät funktionsblandad stadsdel.
Det vi vänder oss emot är den ovarsamma förtätning som sker i form av punkthus, radhus med mera runt om i Stockholm. Frimärksprojekt ger få nya bostäder, skapar inte innerstad och förstör mycket av kvaliteterna i förorten.
Vi har heller ingenting emot höga hus – bara de planeras in i förhållande till sin omgivning.
Vi instämmer i Alternativ stads problematisering av begreppet grönområden. Det är alldeles för trubbigt. Vidare är begreppsuppdelningen mellan ”parker” och ”skogar” olycklig, då detta inte säger någonting om vad området är tänkt för eller hur det används.
Fagersjöskogen används flitigt av motionärer, hundägare, bär- och svampplockare, skolklasser, kojbyggande barn och andra, medan den lilla parken vid Slussen, mot Kornhamnstorgsviken, mest verkar användas av alkoholister som körts bort från Slussplan.
Märkligt nog förefaller ingen uppmärksamma de gånger vi faktiskt sagt ja till att bygga i grönmarkerade områden, oftast då i mycket goda kollektivtrafiklägen. Vi stödjer vidare idén att utveckla Högdalstopparna till ett attraktivt allaktivitetsområde, med skatepark, skärmflygning, frisbeegolf, fågelskådning och utsikt.
Vi håller med om att det på kartan finns gröna områden som kan bebyggas. Till exempel på grässlänterna utefter Nynäsvägen och E4:an i södra Stockholm, som består av biologiskt utarmade, lortiga, bullerstörda områden. Där kan man med fördel placera lätt industriverksamhet, som verkstäder och annat som det råder stor efterfrågan på, eftersom arbetsområden alltmer likriktas till kontor. Dessa kan då fungera som bullerskydd mot bakomliggande bostadsområden och dessutom minskar obalansen i Stockholm mellan arbetsplatser i norr och bostäder i söder. Vilket i sin tur minskar belastningen på vägar och kollektivtrafik mellan norr och söder.
Vi vill även framhålla egenvärdet av att det finns natur i staden. I samma nummer av Stockholms fria som Yimbys svar publiceras, den 24 januari, så skriver Gustav Grändeby en utmärkt artikel om hur stadsnära natur har betydelse för folkhälsan.
Rörande Yimbys ifrågasättande av om vi kan vår historia, så kräver detta ämne mer än vad som ryms i en artikel. Men vi antar utmaningen och ber Yimby bestämma tid och plats för en, gärna offentlig, historiediskussion!
Hur man upplever barriärer kan möjligen definieras på olika sätt, men låt oss även tillsammans utföra några praktiska experiment, där Yimbys företrädare får ta sig fram över det som vi definierar som barriärer, motorvägar och annat, så ska vi praktiskt visa hur vi, gärna under trevliga former, regelbundet tar oss fram genom de skogar som Yimby upplever som barriärer.
Till Alternativ stad vill vi säga att vi har ingenting emot att människor vill flytta hit till Stockholm, inte heller om man vill flytta härifrån.
Det vi framhöll var att även vi som inte längre har några rötter i någon skogig del av Sverige, ska ha rätt att kunna tillfredställa våra behov av naturkontakt, utan att behöva flytta härifrån.
Vi fortsätter gärna att diskutera. Stadsplanering är ett mycket intressant och viktigt ämne som aldrig får bli riktigt klart.
