Debatt


Hans Edler
Stockholms Fria

Det är sattyg på gång på Söder

Svenska bostäder vill bygga bostäder i kvarteret Plankan på Södermalm. Kvarteret ska få en ”stadslik dimension”, säger de. Det är inte stadslik miljö, utan en barn- och miljövänlig omgivning vi behöver i det redan tät- bebyggda Stockholm, skriver Hans Edler.

”Vad är det för ena dårar som härjar i stan?” Så skaldade en gång i tiden Olle Adolphson i sin Gustav Lindströms visa. Då handlade det om rivningsivern på Södermalm i Stockholm. ”Glada som barn, med sitt sattyg till plan!”, fortsatte Adolphsons text.

Nu är det nya sattyg på gång på Söder. Denna gång är det kvarteret Plankan som ligger mellan Hornsgatan och Lundagatan som är hotat. Här ligger Stockholms största innergård med en yta stor som en fotbollsplan. Denna unika och prisbelönta miljö skapades 1960 av arkitekten Sune Malmquist. Den unika parken, omgärdad av 341 lägenheter, var den första större konstgjorda park- anläggningen i sitt slag i Stockholm.

I denna park vill nu Svenska bostäder bygga nya bostäder. Bostäder som skulle ödelägga ett unikt storgårdskvarter. Här finns sammanlagt 82 träd av olika arter. Hur många blir kvar om Svenska Bostäder får bestämma? Här finns en plaskdamm, en bollplan och två lekplatser. Var ska barnen leka om Svenska bostäder får bestämma? I denna frodiga miljö har även ett rikt fågelliv utvecklats genom åren. Var ska dessa fåglar vistas om Svenska bostäder får bestämma?

Plankan-parken är en unik miljö med stora sociala funktioner.

Svenska bostäder fick redan 2004 nej till sina planer på två punkthus i sju våningar i denna park. Men nu är man alltså på gång igen och har fått med Stadsbyggnadskontoret på sitt sattyg till plan. ”Ett lyft för området”, säger planarkitekt Susanna Stenfelt. Lyft? Har hon frågat fåglarna, barnen, pensionärerna vad de tycker om detta ”lyft”?

– Det kommer att ge kvarteret en ny stadslik dimension, säger Stenfelt i en tidningsintervju.

Det är inte stadslik miljö, utan en barn- och miljövänlig omgivning vi behöver i det redan tätbebyggda Stockholm.

Jag var med om Almupproret i Kungsträdgården i Stockholm 1971. Striden om almarna handlade om vår stadsmiljö. Vi ockuperade träden, ordnade vaktlistor och telefonkedjor för att kämpa för vår rätt. Det är kanske dags att ta upp de gamla demonstrationsmetoderna igen?

Om inte Stadsbyggnadsnämnden säger nej till Svenska bostäders planer lovar jag att kedja mig fast vid något av träden på gården! Flera lär följa mitt exempel. Det finns 82 träd att välja på. Nu måste Söderborna vakna. Rädda Plankan!

”Och sen rusar vi in i mardrömmen av glas och betong, och sen sitter vi där och hurrar och tycker skjortan är trång! E´ru me´på den”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria