Om prostitution/sexarbete inte kan räknas som hushållsnära tjänster: varför ska det i så fall ses som en hushållsnära tjänst att ta hand om Federleys och Krassmans spermafläckade lakan och golv? Den skillnad som Krassman ser mellan den som dammsuger och den som suger av, ser inte jag. Hans gränsdragning – där sexualiteten blir något som ställs utanför marknaden – håller inte.

Det är inget specifikt för prostitution/sexarbete att en part säljer sin kropp. Min arbetsköpare förväntar sig att min kropp ingår i priset när jag säljer mina tjänster som spärrvakt. Det gäller för de flesta arbetaryrken att ens kropp under en viss tid ska befinna sig på en viss plats. Vad en arbetare säljer är sin kropp, trots de liberala illusionstrick som försöker få det till att vara en fråga om något annat; det falska ryktet om ett fritt val.

Under den tid du sålt sin kropp står du utanför de omtalade rättigheter som tillhör en demokratisk stat. Att till exempel utöva den yttrandefrihet som påstås existera kan stå dig dyrt. Priset för att leva i en liberal demokrati är att under stor del av sin vakna tid leva i en diktatur. Och den frihet som du köper visar sig vara herrarnas frihet från ansvar för sina slavars överlevnad.

Men visst går det att som Krassman leva i en skön ny värld, där sexualitet handlar om något annat än marknadskrafter och att låta sig irriteras över när världens Federleyar oavsiktligt rycker sönder dimridåerna. För i Federleys värld är det bara skönt för överklassen, och däri når han en sanning som Krassman inte vill se.