Debatt


Emmy Grönlund
Stockholms Fria

Det finns inga ursäkter för vad vi gör mot djuren

Djurrätt I medier har det skrivits mycket om grisarnas situation efter att aktivister från Djurrättsalliansen gick ut med sin granskning av svenska grisfarmer. De hundra grisfarmer som Djurrättsalliansen har besökt under två år utgör ungefär tio procent av Sveriges omkring tusen gårdar. Det innebär ett ganska säkert statistiskt underlag. Djurrättsalliansen har anmält 94 av dessa farmer för brott mot djurskyddslagen. Grovt räknat blir slutsatsen att minst 90 procent av de 3 miljoner grisar som slaktas i Sverige varje år lever hemska liv i smuts, blod, avföring och en tristess som inte går att föreställa sig.

Vi tycker att vi är civiliserade människor. För i vår köttindustri har djuren det bra. I Bregottreklamen ser vi korna traska på egen hand ända bort till strandkanten. Lyckliga och fria. Svenskarna tror på en svensk modell även när det gäller djurhållning. Man kan slå sig för bröstet och säga att man bara köper lokalproducerat kött, men Djurrättsalliansens undersökning visar att det industrialiserade helvetet inte bara finns någon annanstans. Det finns överallt i en industri där individer reduceras till produktionsredskap.

”Vi måste se över våra rutiner”, sade Lars Hultström, före detta ordförande för Swedish meats och styrelseledamot i Svenska djurhälsovården. Rutiner? Är det ett rutinproblem, det som en stor del av Sveriges alla grisar utsätts för? Är det ett rutinproblem att man brister så i sin djurhantering att man glömmer att lägga strö under grisarna? Att man låter grisarna stå i sin egen avföring och att man inte upptäcker att det ligger döda och ruttnande grisar i boxarna?

Nej, det är ett strukturellt problem som kommer att bestå så länge vi accepterar en storskalig köttproduktion där effektivitet och profit går före mänsklighet, och så länge vi konsumenter väljer varor i butiken baserat på vanor och bekvämlighet istället för på medkänsla.

I Sverige är vi stolta över att ha världens strängaste djurskyddslagstiftning. Men om djuren har det så här i vårt land vill jag inte ens veta hur de har det i andra länder. På många håll i världen saknas helt lagstiftningar kring djurhållning.

Och detta använder Lars Hultström som argument. ”Djuren har det i alla fall mycket bättre här än i andra länder”, säger han till SVT. Varför det skulle vara en giltig ursäkt eller en acceptabel förklaring till djurplågeriet i Sverige har jag svårt att förstå. Men en sak vet jag: Det vi gör mot djuren, det går aldrig att förklara eller ursäkta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria