I klotterpolicyn förutsätts att graffiti leder till skadegörelse, skolk, missbruk och kriminalitet. Grundat på dessa godtyckliga antaganden fastställer man att staden inte ska medverka till ”verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse”. Men alla verksamheter som förbjuds uppmuntrar inte till brott. Genom att stänga dem blandar staden ihop laglig och olaglig gatukonst, och gör till råga på allt ett allvarligt ingrepp i människors konstintresse.

Eftersom skadegörelse är olagligt är det naturligtvis rimligt att man arbetar för att stoppa det. Men arbetet mot klotter har blivit så mycket mer än så, det har blivit ett arbete mot ett konstuttryck i sig. Staden har satt likhetstecken mellan graffiti och skadegörelse på ett sätt som vore otänkbart i alla andra fall. Exempelvis har krogar en del våld omkring sig men det gör inte att man stänger ner krogarna, på samma sätt borde man agera när det gäller de lagliga väggarna.

Alliansen i Stockholm saknar helt förståelse för hur stadens ungdomar vill uttrycka sig kulturellt. Okunnighet ska naturligtvis inte få gå ut över kulturen. Vi måste verka för att alla personer ska kunna ägna sig åt den konstform de är intresserade av utan att bli hopklumpade med kriminalitet. Nu måste Stockholms stad sluta förfölja graffitins konstutövare och möjliggöra en mer levande stadskultur!