Ökade skatteintäkter, fastighetsförsäljningar och stor spar¿iver har genererat miljardvinster i Stockholms stad de senaste åren. Men nedskärningarna inom socialtjänsten har varit för stora, menar Stefan Nilsson, gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms stadshus.

– Sammanlagt handlar det om mer än tio procent i reala pengar från och med 2007. Det finns inget liknande i någon annan kommunal verksamhet, säger han.

I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel har den utdelade penningpåsen till området individ- och familjeomsorg under lång tid varit otillräcklig. För att täcka underskotten har man därför fört över pengar från andra verksamheter, exempelvis äldre¿vård och förskola. Kraven har dock ökat på att alla verksamheter ska hålla sig inom sin tilldelade budget.

– Utgångspunkten är att vi ska klara budgeten och hitta metoder för att göra det. Vi kanske kan sätta in andra insatser som kan vara lika bra men billigare, säger Vlasta Marcikic, avdelningschef på Individ- och familjeomsorgen.

På utredningsenheten för barn och ungdom krävs sparåtgärder motsvarande 5 miljoner kronor. I underlaget till den kommande tertialrapporten som nämnden ska besluta om den 24 maj föreslår förvaltningen därför ett antal tuffa åtgärder. Sänkta arvoden för familjehemsplacerade barn, tidigarelagda hemtagningar och avslutade avtal med kontaktfamiljer är några av dem. Man planerar också att bara bevilja åtgärder till vissa målgrupper och i första hand öppenvårdsinsatser.

En av åtgärderna som sticker ut lite extra är att man ska undvika att bevilja placering om det inte finns ett ekonomiskt utrymme för det, något som bekymrar Rosa Lundmark (V), vice ordförande i Enskede-Årsta-¿Vantörs stadsdelsnämnd.

– Man kan aldrig förbigå socialtjänstlagen. Behövs det ska man utreda, finns det behov ska man ge insatser. Det känns farligt att ha mål om de uppfattas som att de ska styra mer än lagen. Socialsekreterarna kan hamna i väldigt svåra moraliska ställningstaganden.

Vlasta Marcikic menar dock att allt i utredningsenhetens underlag inte gäller.

– Nej, det här är ett förslag som enheten har skrivit, vad de kan göra för att hålla budget. Vi var inte riktigt nöjda med de svar som vi har fått och har sagt att vi behöver mer tid för att titta på det.

Något som förvånar Eva Fagerhem, facklig företrädare för Vision på förvaltningen.

– Vi hade möte med samverkansgruppen i måndags om det de här nya målen för enheten. Det har kallats formellt till mötet enligt paragraf 19 i med¿bestämmandelagen. Nu har jag begärt en MBL-förhandling och att de ska göra risk- och konsekvensbedömning utifrån vad jag ser för konsekvenser för personalen.

Ett mål för verksamheten som anges i rapporten är att enhetens resurser ska gå till de mest behövande och att de mest utsatta barnen och deras föräldrar ska prioriteras.

– Ja, så är det. Får du ett antal kronor så måste du hitta var nivån ska gå och vilka vi ska hjälpa, se om det finns annan hjälp i samhället, säger Vlasta Marcikic.

Rosa Lundmark undrar vem som ska sätta den gränsen.

– Det finns inget i socialtjänstlagen som säger att bara de mest behövande ska få hjälp.

Hon tycker också att det känns oroande att det finns mål för enheten som inte står i den övergripande tertiärrapport för hela stadsdelen som nämnden ska besluta om.

– Det är bättre att det är tydligt och skrivs så att politikerna förstår vad man fattar beslut om. Enhetens dokument är ju det socialsekreterarna lever med.

Anders Hellström (M), ordförande i Enskede-Årsta-Vantörs¿ stadsdelsnämnd, menar att målet är att individ- och familje¿omsorgen ska organisera sig annorlunda och få bättre ekonomi utan att försämra för den enskilde individen.

– Förvaltningen har ett uppdrag från politiska nämnden att eftersträva en budget i balans. Och det är det som gör att man lägger fram de här förslagen. Tertialrapporterna brukar innehålla åtgärder som ska svara upp mot de mål som de politiska församlingarna har satt upp.

Men tanken är väl inte att det ska vara olagligt?

– Nej, självklart ska alla beslut som tas följa gällande lagstiftning.