Miljöpartiet och alliansen gick i veckan ut i en gemensam debattartikel och förklarade att de nu gjort upp om landstingsbudgeten. Miljöpartiet är nöjt med uppgörelsen och mest stolta är dom med att det blir mer pengar till vårdcentraler i områden med högre ohälsa. 50 miljoner under två år.

– Det är helt nya pengar som rejält ökar förutsättningar för dem att göra ett bra jobb, säger Helene Öberg (MP), hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson.

Det finns undersökningar som visar att sedan vårdvalet infördes i länet 2008 har mellan 150 och 200 miljoner kronor förts över från mindre välbeställda till mer välbeställda områden.

– Vi satsar 50 miljoner som ska gå till vårdcentraler i områden där vi vet att ohälsan är högre. Totalt lägger vi in 300 miljoner extra i systemet och pengarna kommer inte fördelas exakt lika mellan alla vårdcentraler, pengarna kommer att följa patienten och de som har extra vårdbehov kommer att få en fast ersättning.

Varför tar ni inte större socioekonomisk hänsyn? Varför inte 150 miljoner extra?

– Vi inför en fast ersättning för att kompensera socioekonomiskt. Jag har fått Moderaterna att acceptera att det måste finnas en fast ersättning för vårdcentralerna som har patienter med högre ohälsa.

– Pengarna hade inte kommit om vi inte hade varit med, det kan jag garantera. Det har varit tuffa förhandlingar. Funkar det inte kommer vi begära mer, men man måste börja någonstans.

Vårdvalets utformning skiljer sig åt mellan landstingen. I Stockholm har antalet patientbesök en avgörande betydelse för den ersättning vårdcentralerna får. Effekt av det, menar kritikerna, är att läkare fått ta hand om uppgifter som sjuksköterskor skulle kunna hantera – eftersom det ger mer pengar. Antalet besök har premierats istället för kvaliteten på besöket.

Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd, menar att Socialdemokraterna aldrig skulle gått med på en liknande uppgörelse, men ger ändå Miljöpartiet lite beröm.

– Det är bra att de lyckats åstad¿komma lite förbättringar. Men det är helt otillräckligt, för det ändrar inte de grundläggande problemen. Bara vårdcentralerna i Vantör förlorade 30 miljoner när man införde vårdvalet.

Vänsterpartiets gruppledare i landstinget, Håkan Jörnehed, är hårdare i sin kritik och menar att Miljöpartiet sålt sig billigt.

Har något blivit bättre?

– Det har blivit något bättre men inte bra. För mig är det viktigt att resurserna hamnar hos dom som mest behöver dem och det gör de inte nu.

Rasmus Jonlund, landstingsrådssekreterare för FP, tycker att förhandlingar med Miljöpartiet gått bra och är nöjd med uppgörelsen.

– Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och det har ökat i och med Miljöpartiets medverkan.

Så det är inte ett sätt splittra oppositionen?

– Nu har vi gjort en överenskommelse om vårdvalet, vi säger inte nej till att prata med folk generellt och vi har tidigare frågat Socialdemokraterna om de vill vara med, men där har vi problemet att de säger nej till etableringsfriheten.

Du ser ingen risk med att klyftorna fortsätter öka? Att det är för lite pengar som går till ekonomiskt svaga områden?

– Det vi sett hittills av vårdvalet är att klyftorna minskat, det har blivit mer jämlikt. Vi tycker det är viktigt att man styr efter individers vårdbehov och inte vilket område du bor i.

Helene Öberg tror inte att överenskommelsen kommer att få intern kritik, trots att sju av de totalt femton ledamöterna i fullmäktige så sent som i maj lämnade in en motion, mot partilednings vilja, där de krävde ett tillfälligt stopp och en utredning vilka effekter privatiseringarna inom vården fått.

– Vi har varit överens om att det system som finns i dag är dåligt. Vi har nu varit konstruktiva och försökt titta på hur vi ska göra det bättre.