Världscancerfonden rekommenderar att man begränsar sitt köttintag till ungefär 16 kilo per år. I Sverige i dag äts i genomsnitt 85 kilo kött per person och år. Det är viktigt att minska köttkonsumtionen för klimat, hälsa och miljö. Det blir allt mer tydligt att vi måste bryta den stigande trenden av köttkonsumtion. En av vägarna kan vara att införa köttskatt, precis som Jordbruksverket föreslår.

Jordbruksverket kommer med ett skarpt förslag som går helt i linje med den forskning och de rapporter som finns. Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området. Och man kan läsa på deras hemsida; ” Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.” Att arbeta för en hållbar utveckling inom landsbygdsutvecklingen och inom jordbruket är del av uppdraget.

Nu har Jordbruksverket med sitt utspel visat att man tar sitt uppdrag på allvar. Köttskatt är ett verktyg att nå hållbar utveckling. Regeringen som uppdragsgivare och dess representanter finansminister Anders Borg (M) och landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) bör vara nöjda och säga ja till ett bra ekonomiskt och klimatmässigt fördelaktigt förslag. Köttskatten skulle kunna införas samtidigt som man sänker skatten på exempelvis vegetabiliska produkter. En skatteväxling kan alltid försvaras och förklaras.

FN menar att köttindustrin är en av de två eller tre största orsakerna till miljöproblemen. Enligt FN:s miljöprogram Unep är en kraftigt minskad köttkonsumtion en nödvändighet om världen ska räddas från hunger, brist på drivmedel och de värsta konsekvenserna av klimatförändringen. Jorden räcker inte till att föda alla, om alla skulle äta som en genomsnittssvensk. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, står köttproduktionen för nästan en femtedel av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mer än vad hela transportsektorn släpper ut. Vad vi lägger på våra tallrikar har alltså sammantaget större klimatpåverkan än allt bilåkande, flygande och annat resande tillsammans. Trots det saknar merparten av Sveriges kommuner och landsting en strategi för minskad konsumtion av köttprodukter som en metod för att uppnå målen i energi- och klimatstrategier.

I Sverige syns en stigande trend. Under 30 år har den totala konsumtionen av kött ökat med 33 procent till 85 kg per person och år. Så gott som all slags köttkonsumtion har ökat, men för kött från kycklingar och andra fjäderfän är ökningen per person störst – från 5 kg år 1980 till 18 kg år 2010. Detta visar rapporten från Jordbruksverket 2012:01.

Förutom allvarliga konsekvenser för klimatet och resursförbrukningen är hög köttkonsumtion skadligt för hälsan. Det finns starka samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och konsumtion av kött.

Det är viktigt att minska köttkonsumtionen för klimatet, hälsan och miljön. Därför är det rätt att införa köttskatt.