Tala om skillnad i ansats och ambition! När den rödgröna majoriteten i Malmö tar fram politik för en socialt hållbar stad startar man med en politiskt oberoende kommission och tar fram vetenskapligt grundande diskussionsunderlag. Alla kan ta del av rapporterna på www.malmo.se/kommission. När blåblåa Stockholms stad gör sitt Järvalyft, i dag Järvavisionen och även Söderortsvisionen finns inte motsvarande kommission eller vetenskapliga underlag. I Stockholm vet alliansen bäst. Inte konstigt då att förortsborna känner sig överkörda och att resultaten uteblir.

Som engagerad i min hemstadsdel Rågsved har jag börjat kika i rapporten "Kan socialt kapital 'byggas in' i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?" för att se vad vi kan lära. Bara av att läsa sammanfattningen inser jag vad mycket mera och annorlunda som behöver göras i Rågsved. Dessa fem områden har vetenskapligt stöd:

1. Underlätta social interaktion, skapa "tredje mötesplatser" – det handlar om platser där boende naturligt kan mötas, bra lekplatser och grönområden. Rekommenderas att göra en lokal kartläggning så att man får reda på olika gruppers behov, för de kan variera, även över tid. Ett behov som vi i Vänsterpartiet har sett är att kvinnor upplever att de saknar mötesplatser. Någon kartläggning av mötesplatsfrågan i stort har inte gjorts inom Söderortsvisionen.

2. Satsa på attraktiva grön- och rekreationsområden – grönområden är viktiga för avkoppling och för att minska stress, men också för att skapa informella möten, vilka kan bidra till socialt stöd och socialt kapital. Promenadvänliga områden ökar grannskapskänslan och tilltron till att man gemensamt kan påverka utemiljön. Det här har alliansen inte förstått, de vill tvärtom försämra ett populärt grönområde genom att bygga villor. Vi boende för här en motståndskamp, vilket också svetsar samman människor och ökar det sociala kapitalet.

3. Tillgodose behovet av trygghet – trygghetsvandringar kan vara ett sätt att öka tryggheten och stärka det sociala kapitalet i ett bostadsområde. Detta görs i Rågsved, men frågan är hur många boende som deltar, hur ofta, vilka resultaten blir? De vandringar jag har varit med på har mest bestått av tjänstemän. Dessutom påstås i kommunala handlingar att friområdet är otryggt, vilket folk som jag möter i området häpnar över.

4. Förbättra ryktet för utsatta områden – ett bra rykte förstärker vi-känslan. Här krävs politisk vilja och samarbete med lokala medier. Att rusta upp bostäder och offentliga anläggningar och att utlokalisera attraktiv samhällsservice kan förbättra ryktet. I Rågsved har parklekar och bostäder rustats upp, men samhällsservicen har försämrats. Nu utlovas utflyttning av en kommunal förvaltning. Utmärkt, men i vilka lokaler kan utbildningsförvaltningen eller socialförvaltningen rymmas?

5. Skapa balans mellan sammanbindande och överbryggande socialt kapital – det räcker inte att stärka det sammanbindande sociala kapitalet, det krävs också inkluderande miljöer med sammanhållning mellan olika typer av människor och grupper. Föreningslivet och kulturen är viktiga motorer i det arbetet. Här finns ett föreningsliv och ett Folkets hus som ger viktiga bidrag i dag, men som med ett större intresse från staden skulle kunna bidra mycket mer.