Hon för kvinnokamp i det dolda

Efter hundra år med internationella kvinnodagen finns det fortfarande många kvinnor i Sverige som inte kan ta del av skydd när de utsätts för hot och våld. Det vill nätverket Ingen människa är illegal ändra på genom en kampanj som fokuserar på papperslösa kvinnors speciella situation. Leila bor på en kvinnojour efter att hannes pappa hotat att döda henne. Men trots starkt bevismaterial tror inte Migrationsverket på henne och de vill därför avvisa henne till irakiska Kurdistan. "Om jag blir avvisad kommer släkten där att döda mig"säger Leila. "Det sägs att Sverige hjälper utsatta kvinnor, men det är inte sant. Jag är ett bevis på det. "

Göteborgs Fria

Kampanj sätter ljus på gömda kvinnors situation

Kvinnors mänskliga rättigheter underordnas i dag svensk asylpolitik, menar nätverket Ingen människa är illegal i Göteborg. Det är också svårt för papperslösa kvinnor att söka hjälp från polis och kvinnojourer. Med kampanjen Ain´t I a woman vill man ändra situationen och väcka feministisk debatt och handling.

Göteborgs Fria

”Jag önskar att Migrationsverket förstod hoten”

Du ska gifta dig med din släkting i Kurdistan, sa Leilas pappa. När hon vägrade hotade han med att döda henne. Nu lever hon gömd på en kvinnojour och ansöker om upphållstillstånd. Men varken ljudinspelade hot eller läkarintyg om hennes självmordsförsök räcker som bevis för Migrationsverket.

Göteborgs Fria

Könsrelaterat våld ingen självklar asylgrund 

Förra våren gjorde Migrationsverket och två frivilligorganisationer en gemensam resa till de kurdstyrda delarna av Irak för att ta reda på förekomsten av könsrelaterat våld. Men deras slutsatser skiljer sig åt.

Göteborgs Fria

Göteborg ses som genusföregångare

År 1973 hölls den första 8 mars-demonstrationen i Göteborg. Sedan dess har Göteborg varit en intressant stad när det gäller genusfrågor, menar flera kvinnor som jobbat med feministiska frågor sedan 70-talet. 

Göteborgs Fria

Hårdare tonläge i debatten om Iran

Truppförstärkningarna i Afghanistan är det ämne som dominerar i de amerikanska medierna. Men samtidigt håller frågan om hur man ska hantera Irans kärnenergiprogram på att segla upp som den stora utrikespolitiska utmaningen – och det är debattörerna som förordar en hård linje som för närvarande hörs mest.

Fria Tidningen

Sidor

© 2026 Stockholms Fria