Det ska inte vara så jävla svårt.

Sluta köpa engångsförpackningar, börja källsortera, åk kommunalt, ta cykeln, sluta röka, handla ekologiskt... Listan över vad man som privatperson kan göra för att rädda vår planet (och den behöver faktiskt räddas) är lång, utförlig och ofta enkel.

Lika lång, utförlig och enkel är listan över vad industrin och makthavarna kan göra. Den finns där.

Men lika lång, om kanske inte lika utförlig och enkel, är listan på ursäkter. "Varför gör ni inget?" är en ofta återkommande fråga till de styrande. "Vi har alla ett ansvar" är ett återkommande svar. "Det finns många aspekter att ta hänsyn till" är ett annat. Och, slutligen, som en sista välmenande, pedagogisk dolkstöt: "Man kan inte både ha kakan och äta den", sagt då med betydelsen: Vi kan inte leva så gott som vi nu gör om vi inte också förstör jorden.

Låt oss använda den sistnämnda frasen och applicera den på miljöfrågan utifrån planetens perspektiv. Man kan inte både ha kakan och äta den.

Nej, just det. Vilken kaka är det tänkt att vi ska äta av om jordens resurser tar slut? Om klimatet gör så att dricksvatten blir en bristvara över hela jorden? Om de livsviktiga havsströmmarna stannar av, om ekosystemen rubbas, om syrehalten i luften minskar?

Vi är världsbäst i Sverige på att panta burkar, bunta tidningar och slänga plast och batterier. Det är jättebra! Men tro inte att det räcker med det. Det krävs både att vi som konsumenter föredrar varor som skonar miljön och att producenterna slutar att tillverka varor som inte gör det.

Jag tar gärna mitt ansvar, pantar burkar och ser glad ut. Men jag kräver fanimej att de som styr och de som har pengarna gör likadant!

Tänk! Ifrågasätt! Påverka! Var en jobbig jävel! Kräv ekologiskt!

Foto: Knut Snare / SCANPIX