25:4-regeln har lett till att även de som inte presterade på gymnasiet och valde att jobba ett tag haft en bra chans till att komma in på universitetet. 25:4-regeln har varit en räddningsplanka för många som var skoltrötta i gymnasiet och som kanske inte presterade så bra, även för vuxna människor som inte har haft möjlighet att läsa upp sina betyg så har det varit en ingång till universitetet. Nu har den borgerliga alliansen bestämt att det ska slopas, och man kan undra varför?

Vad tjänar Sverige egentligen på att försvåra för människor som vill utbilda sig? Eller tror de verkligen på att stjänämnena i nionde klass är bättre människor än de som inte hängde med lika bra?

När man har tittat närmare på vilka som hamnar efter i skolan så är det sällan en slapp attityd som är svaret (vilket alliansen verkar övertygade om). Oftare handlar det om trassliga hemförhållanden, en sorglig skolgång med mobbing eller kanske en svår pubertet.

Förslag på att betyg ska gå ner i åldrarna är på gång, med start i sjätte klass. I sjuan fyller man fjorton, en orolig och otrolig tid. Här ska vi lägga hela individens framtida utbildning och yrkesliv. Två år senare, i nian så är en del väldigt skoltrötta. De vill resa eller jobba för att pröva på livet. Andra stannar kvar i skolan, fortsätter på universitetet.

Det finns alternativ, eller fanns. Nu ska det selekteras i tid. De som inte klarar av sin skolgång av olika anledningar ska heller aldrig mera få en chans. Bort med byket från våra fina universitet, det är nästan så man kan höra champangeglasen klirra i en fin liten skål.

Förslaget med slopat bostadsbidrag för studenter kan också vara ett oöverstigligt hinder. Det är inte många studentbostäder som kostar så lite att man som student klarar av både hyra och mat utan bidrag. Det här rimmar väl med borgarnas vilja att skapa en klass med akademiker (de som har råd att läsa) och så de som ska arbeta med hushållsnära tjänster.

Som någon sa "...jamen alla kan ju inte bli akademiker!"