LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Recensioner
Ronnie Hammarstedt

  • Punkpoesi på svenska med den engelska performanceartisten John Cooper Clarke.
Läsarnas Fria

Klassisk punkpoesi i skicklig översättning

Punkpoesi av John Cooper Clarke; svordomar, kärlek och ett hejdlöst lekande med ord.

John Cooper Clarke

"10 år utan slips"

Kalla kulor förlag

 Punkpoesi på svenska med den engelska performanceartisten John Cooper Clarke, kan det vara något för en gammal punkare som mej själv med noll insyn i poesins värld? Absolut!

Vet ni inte vem John Cooper Clarke är - han var faktiskt något av ett svart hål för mig med - så kan jag berätta att hans stand-up shower, uppläsningar eller vad man nu vill kalla det för har öppnat för så spridda akter som Sex Pistols, The Buzzcocks och Elvis Costello.

Det är alltså inom punkscenen han i det sena sjuttiotalet, och faktiskt fortfarande, rör sig och syns som "förband" till punkbanden. I den nyutkomna "10 år utan slips" kan den oinvigde ta del av några av hans texter.

Det som slår mig först när jag läser samlingen och jämför den svenska översättningen med det engelska originalet är hur hårt översättaren Jerker Andersson måste ha jobbat. Det är ibland direktöversatt men när John Cooper Clarke refererar till företeelser i den engelska kulturen är Jerker otroligt träffsäker med att byta ut dessa till motsvarigheter inom den svenska. Detta gör naturligtvis att ingenting av innehållet går förlorat och det blir också så mycket lättare att relatera till. Under läsningen glömmer jag ofta bort att det är en diktsamling, inte ett texthäfte till en punkskiva, som jag läser. Och för mig är det en komplimang.

Det är fiffigt, träffsäkert och väldigt spydigt. Spydigt på ett vis att man skrattar och nickar igenkännande åt samhällets plastighet, kändiselitens arrogans och vardagslivets tristess. Det är poliser som jävlas med en, journalister som hycklar och Robert Broberg skulle absolut vara avundsjuk på hur lätt och ledigt John Cooper leker med språket. Men här ryms också en hel del kärlek, mestadels då i form av hjärtesorg och övergivelse och när jag lägger ned boken så känner jag att poesi, det kan nog kanske vara något det.

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Inkluderandets konst

Sophia Alexandersson är konstnärlig ledare och verksamhetschef på Sharemusic & Performing Arts, med sin bas i Gränna, en kreativt experimenterande verksamhet och nätverk, både nationellt och internationellt.  Ingeli Aalto har träffat henne.

En diktator med föga medkänsla

Det finns fortfarande en del personer som uppskattar Lenin, det han gjorde och det han skrev: små vänstersekter, trotskister och en del vänsterpartister. Dessvärre, om man ska tro Göran Dahl, som påminner oss om varför Lenins tankar inte har något vettigt att ge i dag.

”Jag har totalt förändrat mitt förhållande till kroppen”

I vårt samhälle syns tjocka personer mest i media när det vankas viktnedgång eller larmrapporter. Fördomarna och föreställningarna kring den tjocka kroppen är många. Det vill den kroppspositiva rörelsen ändra på. Efter ett gäng år och många tongivande röster märks små men tydliga framsteg. Jessica Johansson har träffat Karin ”Kajjan” Andersson.

Autism för nybörjare

Autism awareness month har utropats av amerikanska handikapporganisationer. Man hoppas kunna höja medvetenheten om att det finns människor bland oss som på vissa plan fungerar fundamentalt annorlunda än majoriteten i den neurotypiska världen. Jerker Jansson har i praktiken en fot i båda världarna och vill försöka ge en möjlighet till förståelse för hur det känns

© 2026 Stockholms Fria