Film
Pirret
Svensk barnfilm
Regi: Kjell-Åke Andersson
Premiär 26 oktober

Sara spelas av Alice Frederiksdotter Havrell, som har varit med i SVT:s miniserie Den som viskar och just nu medverkar i SVT Göteborgs program En spricka i kristallen. Hennes mamma spelas av Frida Hallgren, skådespelerskan från den Oscarsnominerade filmen Så som i himlen.

Efter ett tag förstår mamman att hennes dotter faktiskt kan flyga och söker hjälp. Mor och dotter skickas till filmens sämre avsnitt – sjukhuset med de knäppa läkarna. Lotta Telje spelar en läkare med underlig frisyr och stora visioner om sin karriär. Den andra knäppa läkaren spelas av Claes Månsson, som  man känner igen från bland annat filmerna Heartbreak Hotel och Göta Kanal – kanalkampen. Det enda läkarna tänker på är Nobelpriset de kan få om de bevisar att Sara flyger.
Det här är nog tänkt att vara en rolig del i filmen som ska få åskådaren att skratta. Och visst hörde jag några spridda barn-skratt i biografen – men det enda jag kände var pinsamhet. Så mycket som läkarna spelade över kändes onödigt, men jag antar att det var på så vis filmen skulle bli rolig för de små barnen.
När Sara flyger anar man hur hon egentligen hålls uppe av linor  och istället för att förundras över att hon kan flyga,  satt jag och blev irriterad över knölen på hennes rygg som leder till linorna hon hänger i luften i. Jag förstår att det inte går att göra en flygning á la Hollywood, men jag kan ändå inte acceptera  knölen!

Ingredienser som gör den här filmen gullig är en snäll manlig sjuksköterska, en sidoberättelse om pojke som är sjuk i leukemi och Saras relation till sin mamma.
Pirret är en söt film som man kan se när man är i fem- till åttaårsåldern. Men är man äldre känns filmen inte riktigt hållbar. Det kanske är bäst så, nu får barnen något för sig själva!