LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Peter Brych, Droginformatör –

Läsarnas Fria

Låt det bli en vit jul trots allt

Nu närmar vi oss med stormsteg den stora högtiden jul. Vi har återigen i god tid blivit påminda om den dagen då Jesus föddes och att vi skall fira detta med att ge gåvor, så som de tre vise männen gjorde denna dag, men framförallt ge av oss själva.

Det springer små barn med tindrande ögon och förhoppningar om att julen kommer att bli extra lyckad genom deras insatser som jultidningsförsäljare. Det kan tyckas vara ett bra initiativ att de får känna att deras insatser berikar utrymmet under granen med en extra julklapp, som en liten överraskning till mor eller far.
Föräldrarna springer benen av sig, stångar sig igenom massorna av människor för att hinna med alla inköpen inför julen. Är det tvångssyndromets verkliga ansikte?  
Och så kommer julaftonen. För barnen är det en av de största händelserna i deras liv. Lika utstuderat traditionell som denna, är klassikern att pappa alltid, efter att Kalle Anka och hans vänner fått sin tid med barnen framför tv:n, ”råkar” gå ut för att köpa sig en tidning eller något annat man glömt när man storhandlat.
Bankeli-bank på dörren! Vem där? Barnen rusar fram, i dörren står tomten, denna givmilda, underbara figur som kanske är lika gammal som Fantomen, men förhoppningsvis mer uppskattad.

Mitt i glädjen fryser blodet till is. Barnen tittar ängsligt på sin mor och säger: ”Men mamma, tomten luktar sprit”! Mor svarar att det är juleglögg.
För så skall det vara vid denna tradition. Är det verkligen så? Men vem är då julen egentligen till för? Varför skall de vuxna förse sig med alkohol denna dag av årets alla 365 dagar? Kan då inte denna dag, julaftonen, vara befriad från alkohol? Varför inte låta barnens glädje få blomstra, utan några dofter av denna förbannade dryck?
Denna drycks effekter som får ”Tomtefan” att bete sig värre än det svinahuvud som nyss prydde middagsbordet. Där de vuxna ”salongsberusade” föräldrarna uppvisar allt annat än äkta glädje.

Istället syns en konstlad variant av densamma, full av krystningar och påklistrade leenden, för barnens skull. Många gånger går det helt överstyr, bråk skrik och hot uppstår och barnen gömmer sig darrande och gråtande bakom julgranen.
För dessa barn är skräcken på julafton lika mycket en given repris som glädjen och förväntan inför julen. Ska detta också vara en tradition? Även om alla förberedelser verkar vara gjorda för en god tid under denna högtid, så kan aldrig syftet med julen uppnås med en sådan tradition. Här får jag säkert mycket kritik från föräldrar som säger att de minsann kan dricka under kontrollerade former.

Julen är BARNENS stund, julen skall inte sammankopplas med alkohol! Kan man inte denna enda dag avstå från alkohol, då sviker man sina barn, det är min uppfattning.
Jag har sett och själv upplevt vilka djävulska beteenden som produceras under påverkan av rusmedlet alkohol.
Jag önskar alla en god, glad och för barnens skull, nykter jul.
Peter Brych

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria