Al Gore fick ett nobelpris, är det för sent? | Stockholms Fria

LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Utrikes
Sevko Kadric

  • Den svenska KFOR-styrkan på patrullering i den serbiska byn Gracanica utanför Pristina år 2004.
Läsarnas Fria

Al Gore fick ett nobelpris, är det för sent?

För femton år sedan läste jag en bok av Al Gore, den var inspirerande. Jag delade författarens åsikter. Han påstod att vi är i en stor fara. Den fara handlade om miljön. Senare var Al Gore presidents kandidat i USA, jag höll tummarna för honom. Han van, men de kriminella vapen och olja lobby som presenterades med George Bush, lurade honom, lurade oss.

För femton år sedan läste jag en bok av Al Gore, den var inspirerande. Jag delade författarens åsikter. Han påstod att vi är i en stor fara. Den fara handlade om miljön. Senare var Al Gore presidents kandidat i USA, jag höll tummarna för honom. Han vann, men de kriminella vapen och olja lobi som presenterades med George Bush, lurade honom, lurade oss.

Tack vare politiker som den nuvarande amerikanska presidenten hamnade vi i en miljöfara som alla i värden ser förutom de själva. Han lyckades med det som hans politiska instruktörer ville ha mer och mer utav. Det ”mer” är för dem pengar. Problemet är att vi är rika men måste bli klokare. Vi måste se att vi människor bara är en del av naturen, inte över eller utanför.

Nobelpriset till Al Gore handlar mer om vårt samvete än om själva priset, om vi tänkte på liknande sätt vad gäller miljön för femton år sedan hade det kunnat vara annorlunda idag, hade vi någon chans.

Kriget och aggressionen i delarna av ex Jugoslavien, Tjetjenien, Afganistan eller Irak, är bara biverkande anledningar till den globala krisen för civilisationen i dag. I en sådan civilisation behövs krig för att främja dess ekonomi och de militära eller halvmilitära industrierna.

Några dagar sedan talade USA-s presidet och sa att vi är i en fara av globala kriget, han påpekade på Iran.

Vapenhandelsstatistiken ger svar på frågor som: Varför har det startats mer än 500 krig efter andra värdskriget, i vilka det omkom 60 miljoner människor ?

Å ena sidan har vi folkens vilja ett leva i fred, gemenskap och rikedom, och å andra sidan hur var och en uppfattar det och önskar uppfylla det. Hitler önskade fred och rikedom men för vem och hur? Den byråkratiska apparaten i fd Jugoslavien önskar gemenskap, men innifrån ett folkslag.USA okuperade Irak ”i demokratik namn”:

Men helheten blir tydligare om vi vet att:

1. För krigets behov arbetar idag direkt eller indirekt 52% av världens potensiella kunskaper. Världens största industri är militärindustrin, som för människan betyder skräck och dödande av bl a folk i delar av fd Jugoslavien. Fakta säger: en skuld till Jugoslavien på några miljarder (USA dollar) lämnade SSSR tillbaka i vapen. Hur mycket Kroatien och Bosnien gav för vapnen vet man inte, men man vet att Grekland och Turkiet köpte 25 fregatter och krigsfartyg, ca 400 flygplan F16, 130 offensiva helikoptrar, 2500 stridsvagnar och hela 1 000 tunga vapen av NATO. Samma källa uppger att Aten har använt 2 miljarder dollar till vapen under 1992 och Turkiet 1,5 miljarder. Vad återstår då för mer än hundra länder i världen ? Är de rädda för att bli ett nytt Jugoslavien eller Tjetjenien ?

2. Krigets energi i kärnvapen, hydrovapen och de klassiska vapnen är så omfattande att den kan förstöra hela bio-geosystemet mer än 60 gånger.

3. Dagens världsindustri utnyttjar råvaror som är regionalt ojämlikt fördelade (kol, olja, gas, uran...) Den som har dessa tillgångar har också bättre ekonomiska möjligheter. Ekonomi och krigsplatser. Det är på dessa platser ekonomiska konflikter och krig främst uppstår. (Under den kuwaitska interventionen hade man bråttom med att hjälpa till därför att de hade olja. Bosnien har ej någon olja.)

4. Den amerikanska livsstilen är för många bara en dröm, därför att de använder 1/3 av jordens tillgångar av råvaror som t.ex. olja och mineraler, osv. Det finns 6% amerikaner av jordens totala befolkning och det betyder att bara 18% av jordens invånare kan leva ett sådant liv de närmaste 25 - 90 åren. Mer olja finns inte. Å andra sidan dör det bara i Indien årligen 5 milj. barn av svält.

5. Det stora hotet i väst är biologiskt försvinnande och nedgång i nativitet. Hotet i världen är snabb befolkningstillväxt. På mer än 2 000 år har antalet människor ökat med 250 miljoner (Jesu tid) till mer än 6,5 miljarder idag. Om denna trend fortsätter kommer det de närmaste 900 åren att leva 100 människor per m2.

6. De stora maktsystemen förblir en fara för sina samhällen, men också för samhällen runt omkring. För att förbli vid makten offrar ett sådant system många individer (Medlemmar av andra klasser, andra nationaliteter, andra religioner osv)

Hitler offrade först judarna i Tyskland men senare också andra folkslag i omgivningen. Stalin dödade 20 - 50 miljoner människor för att kunna stanna kvar vid makten. Den byråkratiska apparaten i forna Jugoslavien offrade först det serbiska folket genom att ställa det framför sig, och efter det de övriga sydslaviska folken (albaner, kroater, bosnier osv.)

Dessa moment: Den ekonomiska situationen, den militära industrin, spridningen och tillgången av enstaka råvaror (olja, mineraler, turisattraktioner), den demografiska befolkningsexplosionen, det militära systemets ställning i samhället idag är civilisationens grundläggande frågor, men också en fråga om livet på jorden. Avgörande för dessa frågor är människans grundläggande livssyn.

Dessa frågor är grundläggande frågor om människans skyddsmiljö, eftersom människans skyddsmiljö i praktiken förblir grunden till civilisationen.

Frågan är vem, hur, när och var man ska realisera några av skyddsfrågorna för att vi skall kunna ha ett verkningsfullt skydd, en frisk livsmiljö och ett humanare samhälle. Frågan är har Al Gore någon chans, har vi någon chans, om alla ville bli rikare och rikare och rikedom räknas med pengar och pengar.

Rekommenderade artiklar

FN bjuder in till nya samtal om Jemen

Jemen-sändebud Martin Griffiths har bjudit in de stridande parterna i landet till nya samtal i Genève den 6 september, i hopp om att få slut konflikten.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2021 Stockholms Fria