Wes Andersson återvänder till den dysfunktionella familjen i sin senaste film The Darjeeling Limited.

Återföreningen har han använt förr, både i The Royal Tenenbaumns och The Life Aquatic, och tyvärr tillför han inte mycket nytt denna gång.

The Royal Tenenbaums handlade till stor del om relationer och icke-relationer och att försöka nå varanda. The Life Aquatic var inte lika tydlig i sina relationer utan bottnade snarare i de enskilda karaktärerna, och den utvecklingen, från relationerna till karaktärerna som fristående subjekt fortsätter i The Darjeeling Limited.

Karaktärerna är lustiga, men känns ibland aningen platta, kanske just i relationerna till varandra. Istället blir det en komedi i mer traditionell bemärkelse där karaktärerna säger och gör lustiga saker, till synes av ren slump. Jag vilar på den vackra ytan, scenografin, fotot och musiken, men när filmen är slut finns det inte mycket kvar att hämta.