LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Lennart Gunhamre

Läsarnas Fria

Muhammed-teckningarna och tryckfriheten

De omstridda Muhammed-teckningarna har blivit en strid mellan respekten för Muhammeds integritet och tryckfriheten. De har väckt avsky och hat hos den ena sidan och naiv förvåning hos den andra. De har medfört flera dödshot och försämrade relationer mellan öst och väst. Här hemma liksom i Danmark fortsätter man att elda på, kosta vad det kosta vill. Kampen för tryckfriheten anses vara värd detta.

Tidningsredaktörerna upprepar som ett mantra att tryckfriheten ständigt måste försvaras. Javisst, självklart - om den hotas. Men vari ligger logiken i att säkra tryckfriheten genom att skända Muhammed och därmed kränka 1.300 miljoner muslimer världen över?  Har muslimerna någonsin angripit dansk eller svensk tryckfrihet, innan Jyllands-Posten 2005 publicerade sina satiriska teckningar i infantil okunnighet om islams religion och dess förbud att överhuvudtaget avbilda Muhammed, hur vackra bilder man än gör? På vilket sätt gagnar teckningarna vår tryckfrihet? Om de inte har någon avgörande betydelse i det avseendet, är då ”lustigheterna” värda konsekvenserna? Vad har de kostat i materiell förstörelse lite varstans i världen, i mordhot, i ökad otrygghet? Det är inte längre ofarligt att som svensk resa i muslimska länder.

Varför tecknade konstnären Lars Vilks sin bild av Muhammed som rondellhund? Tycker konstnären själv att han åstadkommit ett konstverk med stort K? Han har f.ö. gjort fler teckningar av profeten.  Eller trodde han att Muhammed som hund skulle övertyga muslimerna om tryckfrihetens betydelse för demokratin, ett begrepp som inte existerar i shiamuslimernas föreställningsvärd? Har dessa muslimer ens en susning om Vilks mening med rondellhunden? Insåg han verkligen inte kraften och fanatismen i den islamistiska religionen, och att hans korståg var dömt att misslyckas från första början med dödshot som följd? 

Vad är den egentliga avsikten med de återkommande provokationerna? Jyllands-Postens aktioner är inte så oskuldsfulla som många föreställer sig. Det handlar inte om ett oskyldigt skämt. Fredsforskaren Johan Galtung ser allvarligt på frågan hur tidningen de senaste åren  behandlat material som rör islam, och hur detta förhåller sig till uppkomsten av nynationalism och nyrasism i det danska samhället. När de första teckningarna publicerades, skrev 56 islamiska stater till FN och protesterade. FN-talesmannen svarade, att han var oroad över den bristande respekten för andras religion.

En lag kan aldrig förutse varje enskild händelse. Det gäller också tryckfrihetsförordningen. När man är osäker om  hur en lag ska uppfattas, brukar man gå till lagens ursprungliga motiv. Vad ville man åstadkomma med lagen? Var tryckfrihetsförordningens syfte, att ge människor rätt att kränka andra människor, levande eller döda? Att häda Gud lär inte vara straffbart i vårt land längre, men tillåter lagen att kränka människor? Muhammed var en människa, inte en gud. Att mobba en svensk skolelev är straffbart, men att mobba Muhammed och muslimerna…

              

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria