En kultur som ger tonåringar chansen att ”bryta loss” är rave. Som teknologi-ålderns svar på Flower Power-rörelsen utmanar den gränser och tänjer på verkligheten.   
  Dörren står lite på glänt, in till ett samhälle som fångar upp många unga människor: tonåringar som haft det jobbigt, känt sig vilsna eller bara uttråkade på grund av materiellt överflöd. Men även vanliga engagerade DJ:s och backdrop-konstnärer, festivalförsäljare och inbitna dansglada. Framför allt är de färggranna människor. Här har vi ravekulturen!
I Stockholm finns ett gammalt båtvarv som under andra hälften av nittiotalet var en känd raveklubb, Docklands. Den blev uppmärksammad i media för att politiker och föräldrar inte hade någon kontroll över vad som försiggick inom klubbens lokaler. Det ryktades om illegal verksamhet, bland annat droger.

Droger och dans
Mikael Jägerbrand gör intervjuer med personer inblandade i projektet i Docklandsboken och där tar han upp droganvändandet som ett problem, även om han själv skriver att boken handlar mer om polisens razzior än om just själva droganvändandet.
Han beskriver situationen på det här sättet: ”Det var lätt att känna igen krogfolket eftersom de flesta kom med vanlig taxi och hade vanliga krogpartykläder.
Det var krogfolket som hade med sig de tyngsta drogerna till Docklands (…) Ravearna var också lätta att känna igen på sina neonfärgade kläder, extrema frisyrer och deras skor (det krävs rejäla skor för att studsa runt till techno).”
Docklandsboken beskriver hur lokalerna hela tiden förändras. Det var medvetet ett ofullbordat projekt för att medlemmar och besökare också skulle kunna bli delaktiga i processen, känna sig välkomna och inte uppleva miljön som trist. Flera intervjupersoner i Docklandsboken tar upp att ungdomarna upplevde klubben som ett hem, och att de ansvariga lyckades bära ett samhällsansvar som samhället misslyckats med.
Dansen har en central plats i ravekulturen. Den kan anpassas till alla personligheter och alla kan utveckla sin egen stil.
Rosie Björkman har en affär i Gamla stan i Stockholm och är en av få svenskar som öppet kallar sig själv för häxa. Hon jobbar med bland annat örter som en väg till läkning, men hon gillar även att dansa.

Rosie, kan du anknyta till techno/rave-scenen och hur i så fall?
– Ja, det är den heliga trans-extas-kraft-dansen. Att dansa så är medicin för själen och för kroppen.

Vad är ditt förhållande till Docklands?
– Jag var där en del och dansade.

Kan du beskriva vad som skiljer kemiska droger från örter?
– En kemisk drog skapar en kedja av negativa reaktioner från sitt intrång i den naturliga fysiska kroppens egen cykel. Den våldför sig, kan man säga. Att hindra ett uppkommet symptom på ohälsa på ett särskilt ställe i den fysiska kroppen flyttar bara problemet till ett annat ställe, där det kan bli desto mer aggressivt.
– Våra fysiska kroppar är skapade av moder jord, liksom örterna. De två passar varandra som handen i handsken.
Att följa en vegetarisk kost, värna om natur och om djur, ha ett intresse för österländsk religion, kunskaper i näringslära och folkliga traditioner är några beståndsdelar avravekulturen. Dessutom finns en öppenhet för alla typer av sexuella läggningar och ett intresse för ett friskt själsliv och vackert yttre. Etnisk mångfald och en framtidspositiv hållning är också tydliga i ravekretsar.

Bekämpa roten och inte symptomen
Pablo (som egentligen heter något annat) växte upp i Sydamerika och har varit på många ravefester. Om sin egen generation säger han:
– Den är full av värderingar, vulgär, modig och oberäknelig.

Tar du droger?
– Jag röker cigg och dricker alkohol men tål inte marijuana och sådant. Jag gillar naturliga stimulantier som te, guarana och koka-blad, men det är inget fel på kemiska preparat. Det handlar om att vara på samma nivå som den omgivning man befinner sig i just då.
Det handlar om en hel livsstil, men drogerna finns, och som Pablo säger:
– Jag tycker de ska vara olagliga, annars är det inte spännande.
Så även om raveare tror på världsfred och icke-våld, så finns det en attityd att inte godta allt som upphöjs till allmän lag.
Liksom technomusiken, som till stor del är digital, vill rave-människorna skapa något eget, utan en myndighetskontroll. Men samtidigt så måste ju inte rave betyda droger. Som alltid handlar det om hur individuella personer väljer att handla. Man kan inte döma en hel kultur för dess negativa sidor.

Vid användandet av exempelvis psykedeliska droger finns det erfarna användare som trycker på hur viktigt det är att du som nybörjare utser en ”guide”. Någon som helst står utanför och är helt opåverkad. Det bedrevs forskning kring LSD och psykoterapi USA på 60-talet, innan ämnet klassades som illegalt. Timothy Leary, professor i psykologi vid University of California, var en av de personer som bedrev sådana undersökningar.
– Det mänskliga kollektiva medvetandet är med om en evolution just nu, säger Rosie Björkman. Det är inte är en slump att den nya innedrogen bland unga människor kallas just ecstasy. Det tragiska är att människorna i det civiliserade samhället är så hårda och kritiska både mot sig själva och mot varandra så ungdomarna tvingas använda en så pass stark drog, med så tydliga risker, för att kunna nå varandra genom själ, ande och kropp.
Hon tror att kemiska droger, lagliga som olagliga, inte alls skulle behöva användas i den utsträckningen som sker i dag, om det fanns större tillgång till kunskap om det andliga ljusjaget och om kundalinikraften.
Ljuskroppen är den del av själen som fortfarande är utanför en fysisk realisation. Kundalinin är energi som ligger lagrad i nedersta chakrat i kroppen. Den kan aktiveras genom mentala övningar, och den ses som både sexuell och helande.
– Vi behöver fler andliga ledare och en beredskap för de ungdomar idag som prövar droger och experimenterar. Det finns det inte alls i dag, anser Rosie Björkman.

Pablo menar att det är musiken som får folket från de olika bakgrunderna att mötas, och att ”det viktigaste är att skaffa sig riktiga vänner, vare sig man tar droger eller inte.”
Den äldre generationen borde inte skylla hela problemet på ungdomarna, eftersom ungdomarna bara följer med i historien. Här kanske det passar bra med det som Jesus sa: ”den som själv är fri från synd, kan ju kasta den första stenen”… Även om ravekulturen innehåller för mycket droger, måste man fråga sig: varför gör den det? Speglar inte ungdomarnas sätt att leva de problem som samhället bär på?
Rosie Björkman menar att även mediciner kan missbrukas:
– Vi har inte en epidemi av psykisk sjukdom, vi har en epidemi av psykiatri, säger hon.
Hon tar som exempel alla överaktiva ungdomar som ges psykofarmaka för sin rastlöshet:
– De små barnen är inte skapade att sitta stilla och vara tysta hela dagarna. De ska vara ute i naturen, klättra i träd och lära sig matte genom att bygga trädkojor och barkbåtar. Det som är sjukt är vuxenvärldens inställning till skolan.
Näringsterapeuten Helene Sandström i Umeå har kunskaper om hur ämnen påverkar kroppen. Till henne kommer många trasiga och utbrända. Hon säger att behandlingen i sista hand ska ske med hjälp av kemiskt framställd medicin. Hennes metoder inriktar sig på energier och näring. För henne är det till exempel viktigt med ekologiskt odlade grönsaker och att man tar det lugnt med motionen och anpassar den efter kroppens behov. Jag går till hennes praktik i Merete Fischers ekokostbutik i centrala Umeå, för att få svar på frågan om kosttillskott kan missbrukas.
 – Visst, man kan ju missbruka vad som helst egentligen. Men ofta är det inte mängden som är det viktigaste, utan balansen mellan de olika näringsämnena, säger Helene Sandström.
I affären säljs också garner, kläder och träleksaker. Bakom disken står Merete och det hela påminner lite om affären i Walnut Grove, i filmatiseringen av Det lilla huset på prärien.
– Det som Merete säljer är nyttigt och innehåller inga gifter, säger Helene.
Nedanför affären har Helene sin mottagning. Vi går ner och sätter på tevatten.
Jag får en kopp vitt te med cikoria och tar av mig min blöta kappa. Mottagningsrummet är inte riktigt färdigt än, och sparsamt möblerat med en liten bokhylla och en massagebänk. Ur min väska tar jag några böcker: en om näring för veganer och en annan om färger i maten. Helene säger att hon tycker det är viktigt hur maten ser ut. Man har lättare att ta upp näring ur mat som ser god ut. Fullkorn ska man välja, det är i skalet som näringen sitter, precis som antioxidanterna i frukt och grönt.
– Näringen kommer från jorden, och energin från kosmos, de samverkar. Exempel på energimedicin är akupunktur och homeopati. Om man jämför näringsterapeuten med dietisten, är dietistens kunskaper mer inriktade på teori, medan näringsterapeuter fokuserar på individen, kvalitet och grundorsaken till hälsoproblemet. Man rekommenderar till exempel närodlad och ekologisk mat. Gifterna ska bort, både i miljön utanför och i kroppens egen miljö.
Helene påstår att norrlänningar, på grund av klimatet här uppe, borde äta animaliskt.
– Veganism handlar ju om en etisk hållning, tycker hon. Det är lättare att avstå från animaliska födoämnen i ett varmare klimat.
Hon menar att våra kroppar är byggda för en viss kombination av näring.
– Annat är det ju förstås för dig, som har rötter i Indien också.

Att hitta rätt balans
Kamomill, kakao eller grönt te görs det inte mycket väsen kring. Möjligen talar man om dess goda effekter, men ett missbruk ligger långt borta. Man kan väl inte olagligförklara en växt, är en åsikt. Men som ett exempel på det motsatta så måste du vara arton år i Sverige för att få röka kommersiellt rullad tobak. Den användes rituellt innan den började säljas som cigaretter i väst. Som det är nu har vi vanhedrat plantan och dess gåva, och som resultat har vi också cancern att bekämpa.
Kaffe, som lyckligtvis brukas här i enlighet med lagen, ger stora konsekvenser för de länder där allt kaffe måste odlas. Även alkoholen skördar sina offer, likaså är sockerkonsumtionen i dag hög. Särskilt utsatta är de folk som blivit bortdrivna från sitt ursprungliga land, och som tvingas leva under nya förhållanden med nya födoämnen som bryter mot den kost som deras kroppar är anpassade för.
Mängden du stoppar i dig av ett ämne,  en växt eller en maträtt är av betydelse. Tål man inte mjölk, då är en enda droppe antagligen för mycket, men är man å andra sidan vegetarian bör man äta rikligt med bönor och linser som ersättning för kött.
Den amerikanske herbalisten Matthew Wood skriver i sin bok Seven Herbs, Plants As Teachers: “the qualities within the plant are also an expression of the conditions which formed it. (…) When the body is stressed beyond its capacity for self-restoration the plant (…) will ‘teach’ the body to take up the job again.”
Alltså att de organiska kunskaperna i växten uttrycker vilka omständigheterna var då den blev till. När människokroppen har överansträngts så att den inte kan reparera sig själv, visar växten hur kroppen kan återgå till sin naturliga läkningsprocess.
Bruka mediciner med måtta, tänk på vad du äter och rör på dig ofta – vanligt bondförnuft?

Erika Chotai
som själv bodde på Docklands under en kort period och som dansade hela natten ibland i Goa.

Läsarenkät
Det här reportaget ingår i min D-uppsats i kulturjournalistik. Jag skulle därför vilja att du berättar för mig vad du tycker:
• Vad är ditt helhetsintryck (bildval, textmängd)?
• Är artikeln informativ (varför/varför inte)?
• Är det något du saknar, i så fall vad?
• Hur upplever du språket (är det lätt/krångligt)?

Skriv också kön, ålder, sysselsättning och hemort. Skicka ditt mejl till: [email protected].
Tack på förhand! /Erika