LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Henrik Unné

Läsarnas Fria

Svin till föräldrar

I en del fattiga länder finns det något som kallas för "skuldslaveri". Det går till så att en fattig bonde lånar pengar från en godsägare till en hög ränta. Sedan misslyckas bonden med att återbetala skulden.

När bonden dör, påläggs hans barn att betala av på skulden istället. Vilket de ofta

misslyckas med. Då går skulden i arv till bondens barnbarn

istället. På detta vis kan en fattig bondefamilj göras till

slavar i allt utom namnet till sin lokala godsägare i många

generationer.

 

Vad är det som är felet med den ordningen? Skulder måste väl

betalas? Man kan väl inte bara låna pengar, och sedan

strunta i att betala pengarna tillbaka?

 

Felet med det som kallas för "skuldslaveri" är främst att

skulden går i arv. Barnen till den fattiga bonden som

ursprungligen tog lånet hade inget att göra med dennes beslut

att ta lånet. Så med vilken rätta kan de göras ansvariga för

skulden, när pappan dör? Skulden bör skrivas av när bonden

dör.

 

I dagens Sverige har vi inte "skuldslaveri" i den privata

sektorn. Anta att en lättsinnig man lånar ett par

hundratusen kronor på sitt kreditkort, och gör en

jordenruntresa. På resan festar han, han frossar i lyxmat,

han super, han lever loppan. Sedan, när resan är slut, får

han en hjärtattack som en följd av allt festande och dör. Kommer

svenska staten att tvinga hans barn att betala skulden på

kreditkortet? Naturligtvis inte. De har ingen del av

ansvaret för att deras pappa var privatekonomiskt oansvarig.

Det vore djupt orättfärdigt om de skulle åläggas att betala

skulden. Så skulden bara skrivs av när pappan dör.

 

Men det är annorlunda i den statliga, dvs den socialistiska

delen, av den svenska ekonomin. Dagens vuxna låter staten

låna pengar till att delbetala deras sociala förmåner.

Sjukvården, barnomsorgen, äldreomsorgen,

socialförsäkringarna, arbetsmarknadspolitiken, osv osv.

Allt det betalas till en del med lånade pengar.

 

Och denna upplåning ökar statskulden. Och gissa vad som

händer när dagens vuxna dör? Skrivs statsskulden av då? Nej,

ingalunda. Den äldre generationens barn tvingas att överta

skulden och betala på den! Trots att de inte hade några

röster när besluten togs att låna pengar till föräldrarnas

sociala förmåner!

 

Snacka om orättvisa! Skam går på torr land. Där ser man

ytterligare en gång att socialismen innebär slaveri, i

detta fall "skuldslaveri".

 

Det är svin till föräldrar som befolkar den socialistiska

välfärdsstaten. De lever loppan på lånade pengar, och

lämnar notan efter sig till sina barn och barnbarn.

 

Är det inte hög tid för dagens unga att göra uppror mot

välfärdspolitiken och "skuldslaveriet"? Straffa dagens

pensionärer – sänk de statsfinansierade pensionerna

genast! Och avskaffa på sikt det hela socialistiska

pensionssystemet. Dagens unga bör var och en spara privat

till sin egen ålderdom – så att de inte gör som sina

föräldrar och parasiterar på sina barn.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

'Rekordåren är ett minne blott'

Efter andra världskriget var den svenska industrin så stark att den orkade bära upp den svällande välfärdsstaten. Men nu kan vi inte längre leva på arvet från samarbetsåren med Tyskland. Svenskarna måste sluta inbilla sig att den svenska modellen är felfri, skriver Henrik Unné.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria